I början av oktober i år hade Rikspolisstyrelsens Kirunasektion, som bland annat sköter belastningsregistret, lämnat ut uppemot 50 000 utdrag ur registret. Det är nästan lika många som under hela år 2004 och 10 000 fler än under hela 2003. I snitt får Kirunasektionen in 1 262 ansökningar i veckan, och fortsätter det som hittills, kommer årets siffra att sluta på närmare 65 000 utdrag.
-Trenden är att ansökningarna hela tiden ökar i antal, säger Thomas Andersson, handläggare på RPS i Kiruna.
Enligt lagen är det bara den enskilde som kan begära registeruppgifter om sig själv. Arbetsgivare har alltså inget lagstöd att kräva utdrag, men det finns heller inget som förbjuder ett företag att begära att en arbetssökande själv söker ett utdrag ur registret. Den som nekar riskerar att gå miste om jobbet.
Thomas Andersson är förvissad om att arbetsgivarna står bakom flertalet av ansökningarna.
-Vi har inga exakta siffror, men vi uppskattar att krav från arbetsgivare ligger bakom minst 75 procent av förfrågningarna. Förmodligen är den siffran mycket högre. Vissa skriver på blanketten att det är för arbetsgivarens räkning och det förekommer också egentillverkade blanketter med företagens logotyper. Där har vi svart på vitt att det är arbetsgivarna som ligger bakom.
Rikspolisstyrelsen centralt har krävt att regeringen gör en översyn av lagen för att få stopp på missbruket. Antingen skulle man kunna begränsa utdragen till vissa typer av brott eller vissa säkerhetsklassade jobb eller utvidga kretsen av arbetsgivare som har rätt att kräva utdrag (i dag måste arbetsgivare enligt lag kontrollera den som erbjudits anställning inom barnomsorg och skola).
Örjan Lenárd, förbundsdirektör för arbetsgivarorganisationen Almega, är inte förvånad över att så många arbetsgivare kräver utdrag ur registren.
-Spontant tycker jag det låter mycket, men arbetsgivarna har över huvudtaget blivit mer noggranna när de anställer. En möjlig orsak som jag kan tänka mig är att man vill veta om någon haft problem med narkotika och droger.
Örjan Lenárd anser att det finns skäl att kräva utdrag av arbetssökanden, men det får inte ske slentrianmässigt för vilket jobb som helst.
-Det måste finnas en chans att komma tillbaka till arbetslivet om man har gjort något dumt i sin ungdom. Men ska man t ex anställa någon som ska ha ekonomiskt ansvar vill man veta att man inte får en person som har svårt att skilja på egna och andras pengar. Har man dömts för rattonykterhet är det inte så lämpligt att jobba som chaufför.
-Visst innebär dagens möjlighet att ställa villkor på utdrag att integriteten kränks, men finns inte den här möjligheten, så kränks den fria anställningsrätten istället, säger Örjan Lenárd.
Tomas Oscarsson, förhandlingschef på HTF, är upprörd över trenden att arbetsgivarna ställer villkor på registerutdrag från de arbetssökande.
-Det är fullkomligt fördjävligt. Det speglar en människosyn som vi inte kan stå bakom. Har man begått ett misstag tidigare i livet ska man inte fortsätta straffas för det när söker jobb.
HTF kan dock inte komma åt problemet, såsom systemet fungerar i dag, förklarar Tomas Oscarsson, men håller trenden i sig överväger han att ta upp saken till diskussion i avtalsrörelsen.
-Lagstiftningen skulle behöva ändras, men om det inte sker är ett alternativ att vi gör upp med arbetsgivarna och ändrar kollektivavtalen.
Peter Söderlund, nationell samordnare för Kris, Kriminellas revansch i samhället, ser också gärna en lagändring, eller snarare en helt ny lag som tvingar alla företag att anställa någon med missbrukar- eller fängelsebakgrund.
-Det här är ett samhällsansvar som alla, inte bara kriminalvården och arbetsförmedlingen, utan också näringslivet borde vara beredda att ta.
Samtidigt kan Peter Söderlund förstå att det är känsligt när det gäller vissa typer av brottslingar, som pedofiler som söker jobb på ett daghem. Däremot borde det inte finnas hinder att låta den som dömts för ekonomiska brott att handskas med pengar, anser han.
-Har man avtjänat sitt straff är det inte meningen att man ska fortsätta straffas i all framtid och behandlas som paria på arbetsmarknaden. Det vore olyckligt om en person som vill komma tillbaka till samhället inte får använda sig av den kunskap han har.
-Företagen har i längden mer att vinna på att hjälpa folk tillbaka till samhället. Det är klart att det kan hända saker och förekomma bakslag, men det är värt att chansa. Det är farligt om samhället börjar bygga upp nya murar för före detta brottslingar, då kommer kriminaliteten växa och segregationen mellan Svensson och den kriminella subkulturen att öka ännu mer än vad den gör idag, säger Peter Söderlund.