Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Allt färre får a-kassa

Utbetalningarna från Unionens a-kassa minskade kraftigt under 2011. Antalet personer som fick ersättning sjönk med 18 procent och de utbetalade beloppen med 23 procent.
Ola Rennstam Publicerad 26 januari 2012, kl 11:20

Arbetslösheten för Unionens medlemmar ligger för närvarande på cirka tre procent. De låga siffrorna har gjort att utbetalningarna av arbetslöshetsersättning minskat med 23 procent under 2011 jämfört med året innan, och uppgick till 2,2 miljarder kronor. Totalt betalade samtliga landets a-kassor ut 13,1 miljarder i ersättning. Det visar en ny statistik från IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

- Orsaken är att vi har varit inne i en högkonjunktur och vi ser än så länge inga tecken på att arbetslösheten skulle öka. De minskade utbetalningarna har lett till att vi har kunnat sänka vår avgift i flera steg under föregående år eftersom vi behövt betala tillbaka mindre till staten, säger Inger Lindström, chef för Unionens a-kassa.

Sammanlagt var det 41 800 personer som fick arbetslöshetsersättning från Unionens a-kassa någon gång under fjolåret, vilket är 18 procent färre än 2010. Minskningen för samtliga a-kassor var 20 procent.

Att det utbetalade beloppet minskade mer än antalet personer som fick ersättning beror på att arbetslöshetskassorna generellt betalade ut ersättning för färre ersättningsdagar och att den genomsnittliga dagpenningen gick ner med två kronor jämfört med 2010.

Ersättningstagarna hade i genomsnitt 605 kronor i dagpenning. För männen minskade den genomsnittliga dagpenningen från 627 till 622 kronor, medan den ökade från 588 till 591 kronor för kvinnorna.

Den så kallade genomströmningstiden, det vill säga tiden från första arbetslösa dagen till första utbetalningen, har också minskat. För Unionen ligger den på fem veckor.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.