Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Äldre uppger elöverkänslighet

Publicerad

Äldre uppger elöverkänslighet

Fler personer i åldern 60 - 65 upplever att de är överkänsliga mot elektricitet, enligt en undersökning gjord i Stockholms län.

Stockholms län har 19 000 elöverkänsliga invånare. Det motsvarar 1,5 procent av länets befolkning.
Det visar en miljöhälsorapport som sammanställs vart fjärde år av landstingets miljömedicinska enhet för att ge en bild av stockholmarnas miljörelaterade hälsobesvär. I år ingick en fråga om elöverkänslighet i den enkät som besvarades av 11 000 personer.
- De som har kryssat i att de är elöverkänsliga är förvånansvärt gamla. Högsta frekvensen finns bland kvinnor som är 60-69 år. Det stämmer inte alls med hur det brukar se ut på mottagningen. Där är kvinnor mellan 40 och 50 vanligast, säger Bodil Carlstedt-Duke, specialist inom yrkes- och miljömedicin.
Det är svårt att säga om symtomen är resultat av en diagnostiserad överkänslighet eller om det bara är något intervjupersonerna tror är orsaken.

Inga följdfrågor
- Vi vet ju inte hur pass invalidiserade de här människorna är, eftersom vi inte ställde några följdfrågor. Det kan vara personer som lider av trötthet och yrsel och härrör detta till elöverkänslighet. Vi fångar in allt för det är inga konstiga symtom. Det är sånt som alla upplever ibland, men det är mer vanligt i den här gruppen.
Bland dem som anger att de är elöverkänsliga är andelen arbetslösa, förtids- och sjukpensionerade högre än hos andra.
Kjell Hansson- Mild på Arbetslivsinstitutet är en av Sveriges mest erfarna forskare på området. Han menar att man ännu inte kan vara säker på att besvären har med el att göra.
- Vissa reagerar starkare på en rad olika stimuli. Vi har testat med ljud, ljus och belastning. De här människorna har ett inbyggt kraftigare reaktionsmönster.
LINDA SVENSSON© SIF-tidningen 1998

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.