450 jobb bort på Volvo
Idag, tisdag, sägs 50 tjänstemän upp på Volvo personvagnar i Göteborg. 200 slutar för annat jobb eller studier, och ytterligare 200 ska sluta under året. Dessutom försvinner cirka 200 konsulter.
- Det är onödiga uppsägningar. Man kan tro att cheferna sitter och kuckelurar vid SAF:s kaffebord och säger att "nu ska vi vara duktiga" och så går de ut och varslar, säger SIF-klubbens ordförande Gert Gunnarsson.
I början av december varslade Volvo 470 tjänstemän på personvagnsdivisionen. Efter mbl-förhandlingar är den slutgiltiga siffran nu totalt 250 personer.
- Man kan aldrig säga att man är nöjd. Den som blir uppsagd kan inte känna någon tillfredsställelse att man klarar andra, säger Gunnarsson.
200 anställda har gått med på uppgörelser om en form av avtalspension kallad a-kassemodellen, vilket innebär att de blir uppsagda med ett års uppsägningstid. Därefter har de 21 månaders a-kassa där Trygghetsrådet fyller på så att de har 75 procent av sin tidigare lön, innan de får avtalspension.
- Lagen om anställningsskydd är tunn i sådana här situationer. Det är som ozonskiktet, stora hål i skyddet.
Volvo Personvagnar har varslat 1000 tjänstemän under 90-talet.
- Det är ett personalpolitiskt misslyckande. Något är fundamentalt fel i organisationen. Det här har inte med ekonomi att göra, det medför enorma kostnader att säga upp. Man förstör sin goodwill som är viktig i personbilsindustrin. Det är en ny politik i Volvo, tidigare var uppsägningar ett näst intill okänt begrepp, även om det gick sämre i perioder.
Gunnarsson tror att verkstadsindustrin skadar sig själv genom de otaliga varslen och sparkrav trots miljardvinster. Företagen riskerar tappa sitt anseende som bra arbetsgivare. Otryggheten är stor när man alltid väljer att säga upp personal när det krisar.
- Tror sjutton att folk inte vill gå till verkstadsindustrin. Aldrig har väl en bransch stympat sig själv på det här viset. Det är väldigt sorgligt att se.
LINDA SVENSSON © siftidningen 1999