Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

400 volvojobb hotade

Publicerad

400 volvojobb hotade

Det går åt för många för att tillverka en motor i Skövde.
Det anser företagsledningen på Volvo personvagnar som tycker att 400 jobb måste bort. Fackrepresentanterna blev tagna på sängen.

Det var mycket oro bland de drygt 2000 anställda på Volvo personvagnars fabrik i Skövde i dag.
- I går kom beskedet att 400 jobb ska bort. Under natten har det sjunkit in, säger Thomas Irvonen som SIF-klubbens ordförande på fabriken.
I första hand är det tjänstemän som ska rationaliseras bort. Thomas Irvonen uppskattar att ungefär 300 tjänstemän och 100 metallanslutna inom Volvos personbilsdivision drabbas. Förutom i Skövde finns fabriker i Olofström, Köping och Göteborg.
- Olofström och Köping har redan haft sina neddragningar. Jag tror att merparten av rationaliseringarna blir här i Skövde, och så lite grann i Göteborg.
Det innebär att uppemot hälften av de drygt 400 tjänstemännen på Skövdefabriken kan försvinna.
- Det är löjligt att tro att 200 tjänstemän här har gått runt och inte gjort något, säger Thomas Irvonen.
- Jag tycker det är fel. Men det är vad Ford kräver.
SIF-klubben är kritisk till företagsledningens undersökning som visar att det tar motsvarande sju arbetstimmar att göra en motor i Skövde. För att hålla världsklass måste tillverkningstiden ner till fyra arbetade timmar per motor.
- Jag tror inte att de jämfört rätt saker.
I förra veckan fick facket en första information om att det blir nedskärningar. Men det som presenterades för de anställda i går är mycket mer omfattande och preciserat.
- Jag känner mig överkörd. Här går vi i facket med på att lägga fram en utredning. Men företagsledningen går ut och listar i vilka yrkesgrupper som många kommer förlora sina jobb, utan att vi i facket blir informerade först, säger Thomas Irvonen.
Om 14 dagar är första förhandlingen mellan företagsledningen och facket. I början på nästa blir är det klart hur nedskärningarna slutligen kommer att se ut.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.