Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

2 500 får gå från SAS

SAS drar in ytterligare 500 tjänster så att 2 500 försvinner. Skenande bränslepris och vikande konjunktur kräver akuta åtgärder. Sedan behövs en "kulturell turnaround" om kollektivavtal, anser vd Mats Jansson.
Bengt Colling Publicerad
Mats Jansson, SAS

Flygindustrin pressas när oljepriset stiger med nära 70 procent på ett år samtidigt som konjunkturen viker.

- Alla flygbolag störtdyker i lönsamhet och anpassar kostymen, det är inget SAS-fenomen, sa koncern-vd Mats Jansson på presskonferensen i dag om rapporten för årets andra kvartal.

Av de 2 500 tjänster som försvinner är två tredjedelar flygande personal. Var tionde anställd i koncernen berörs. SAS ställer 33 plan på marken, eller 18 utöver spanska dotterbolaget Spanair, en ökning från tidigare planerade 11.

Hur personalminskningen fördelas mellan de nordiska länderna är inte klart innan ledningen förhandlat med de fackliga organisationerna.

- I Sverige är SAS redan hyfsat rationaliserat, säger Sven Cahier, ordförande i Unionenklubben SAS tjänstemannaförening med 1 200 medlemmar i Stockholm.

Ytterligare 3-4 miljarder kronor måste sparas för att nå målet om en lönsamhet på fyra miljarder per år, enligt Mats Jansson.

När de akuta ekonomiska balansproblemen bemästrats återstår vad koncernens vd kallar "kulturproblem relaterade till kollektivavtal" för att minska kostnaderna.

- Alla måste ha samma mål och förstå vad det leder till om vi inte kommer ur den här situationen, betonar Mats Jansson.

- Det har varit en svår nöt att knäcka att komma i diskussion med de fackliga organisationerna. Vi har nu mycket bättre kontakt med facken och inget strejkhot, men inte tillräckligt bra. Vi behöver en kulturell turnaround i företaget.

- Turnaround kallar han det mesta just nu, säger Sven Cahier, som annars intygar en ökad samsyn mellan fack och ledning.

- Vi är överens med företaget om att fyra miljarder kronor är en rimlig vinst att sträva efter och att alla åtgärder ska leda dit. Sedan hoppas jag konkurrenterna också minskar sin kapacitet för att minska överetableringen i hela branschen.

Den strejkkultur SAS koncern-vd talat om gäller inte Sverige och inte Unionen och dess föregångare HTF. Det visar statistiken enligt Sven Cahier.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.