Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Svårt att koppla av under semestern

En av fyra tjänstemän upplever att de är tillgängliga för jobb under semestern och hälften av dem är det för att underlätta för sina arbetskollegor. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Lina Björk Publicerad
Andrew Lubimov AP/TT
Svårt att lämna jobbmobilen när du tar semester? Andrew Lubimov AP/TT

Smarta telefoner gör det smidigt att snabbt svara på samtal och mejl från kollegor, även om man egentligen har gått av sitt arbetspass. Fritid och arbetstid flyter ihop, vilket även visar sig i en undersökning från Unionen. Drygt en av fyra anger att de är tillgängliga för jobb under sin semester  och lika många upplever att det gör det svårt att koppla av.

Den främsta anledningen till att inte stänga av mobilen är för att man vill underlätta för sina kollegor. Vanligt är också att man vill hjälpa kunder och klienter. Fyra av tio skulle helst slippa hålla sig á jour med jobbet men två av tre har inte en policy på sin arbetsplats som reglerar när de förväntas vara tillgängliga. Det har däremot Elias Glaveby, som jobbar på Ung Företagsamhet i Stockholm.

- Vi har en lokalt förankrad policy som säger att man inte ska svara på samtal eller mejl efter arbetsdagens slut. Jag tror att man tog fram policyn med tanke på vår arbetssituation. Vi skulle teoretiskt kunna jobba var som helst och hela tiden. Så det här är ett bra sätt att markera att det inte finns en förväntan att jobba mer än sina åtta timmar.

Elias Glaveby utbildar lärare och skolledare i entreprenörskap.  Datorn och mobilen är hans främsta arbetsredskap. Enligt Unionens undersökning kollar fyra av tio jobbmejl i mobilen under semestern.  Elias försöker att låta bli.

- Man måste få andningspauser för att må bra. Jag jobbade som lärare tidigare och då kunde det rulla in mejl sent på kvällen. Det är en stressande känsla.  Även om man inte tar tag i det precis i stunden så börjar hjärnan jobba med att lösa problem. Jag upplever att det är lättare att stänga av jobbet nu, när det finns en uttalad policy.

En av fem chefer förväntar sig viss typ av tillgänglighet under semestern och många tjänstemän jobbar därför en del under ledigheten för att slippa hög arbetsbelastning efteråt.

Elias Glaveby sätter deadlines för att helgen ska vara en ledig tid och semester ska vara just semester.

- Jag sätter alltid deadlines på torsdag eftermiddag. Om något oförutsägbart händer har jag hela fredagen på mig att ta det på uppstuds och hinna få en stressfri helg.

Fakta

Undersökningen omfattar 1046 tjänstemän i privat sektor.
Ladda ner Novus diagramrapport om tillgänglighet under semestern här.

Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.