Arbetstid

Storstadstrafiken är värst

Nästan en timme om dagen av ditt liv ryker på väg till och från jobbet. I snitt har vi 25 minuters enkel resväg. Och fastän folk flyttar till Stockholm för att komma närmare jobbet, har stockholmarna längst restid, visar en ny undersökning.

Johanna Rovira Publicerad 8 september 2014, kl 14:51

Restiden till och från jobbet tar längst tid i storstadsregionerna, visar en undersökning från Försäkringsbolaget If. Pontus Lundahl/TT

I Dalarna tar en resa till jobbet, enkel väg, bara 18,1 minut i genomsnitt. Och i Norrbotten, där man förmodar att avstånden är som störst mellan jobb och hem, tar resan bara tre minuter mer än vad den gör i Dalarna, visar en undersökning som gjorts av försäkringsbolaget If.

Längst restid har anställda som bor i storstäder med trög trafik och långa köer. 31,7 minuter från dörr till dörr tar en resa i snitt i Stockholm. Uppsalaborna tillbringar 27,9 minuter om dagen på väg till jobbet och förmodligen lika många minuter ifrån jobbet, enligt undersökningen.

Enligt försäkringsbolagets motorspecialist Dan Falconer är resan till och från jobbet "i princip förspilld tid".

Tidigare undersökningar visar att en tiondel av alla anställda i Sverige har mer än 45 minuters resväg till jobbet och att dessa långpendlare oftare drabbas av sjukdom och dessutom skiljer sig i större utsträckning än de som har nära till jobbet.

Johanna Rovira

johanna.rovira@kollega.se

Arbetstid

Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.

Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01

Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor — Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP

Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.