kollega.se logotyp
Sök
Arbetstid

Storstadstrafiken är värst

Nästan en timme om dagen av ditt liv ryker på väg till och från jobbet. I snitt har vi 25 minuters enkel resväg. Och fastän folk flyttar till Stockholm för att komma närmare jobbet, har stockholmarna längst restid, visar en ny undersökning.
Johanna Rovira Publicerad
Pontus Lundahl/TT
Restiden till och från jobbet tar längst tid i storstadsregionerna, visar en undersökning från Försäkringsbolaget If. Pontus Lundahl/TT

I Dalarna tar en resa till jobbet, enkel väg, bara 18,1 minut i genomsnitt. Och i Norrbotten, där man förmodar att avstånden är som störst mellan jobb och hem, tar resan bara tre minuter mer än vad den gör i Dalarna, visar en undersökning som gjorts av försäkringsbolaget If.

Längst restid har anställda som bor i storstäder med trög trafik och långa köer.  31,7 minuter från dörr till dörr tar en resa i snitt i Stockholm. Uppsalaborna tillbringar 27,9 minuter om dagen på väg till jobbet och förmodligen lika många minuter ifrån jobbet, enligt undersökningen.

Enligt försäkringsbolagets motorspecialist Dan Falconer är resan till och från jobbet "i princip förspilld tid".

Tidigare undersökningar visar att en tiondel av alla anställda i Sverige har mer än 45 minuters resväg till jobbet och att dessa långpendlare oftare drabbas av sjukdom och dessutom skiljer sig i större utsträckning än de som har nära till jobbet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.

Läs även