Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nya turer i striden om arbetstidsförkortningen

Nästa vecka återupptas förhandlingarna för att försöka hitta en lösning på konflikten på IBM. Lyckas det behöver målet inte tas upp i AD.
Publicerad
Sif och CF har gemensamt stämt IBM och Sveriges verkstadsindustrier, VI, för avtalsbrott. Detta efter att IBM beslutat att öka arbetstiden från 39 till 40 timmar innan den avtalade arbetstidsförkortningen på sammanlagt en timme i veckan genomförs.
Vid de förberedande förhandlingarna i AD erkände de fackliga företrädarna att arbetsgivaren har rätt att säga upp lokala avtal. Men, hävdar facken, de anställda ska i sådant fall ha kompensation.
Nu kan en lösning vara på väg utan AD:s ingripande. Den 19 april ska de lokala och centrala parterna träffas för nya överläggningar. Förhoppningen är att nå en förlikning.
- Den svenska modellen bygger på att man förhandlar och kommer överens. Grundprincipen är att man inte ska hamna i AD, säger Sifs ombudsman Bo Rönnholm som dock varnar för nya tvister om samma sak. Flera företag avvaktar just nu utgången av tvisten på IBM, för att se hur de ska göra med arbetstidsförkortningen.
- Även om det går att hitta en överenskommelse är det att risk att något annat ärende flyter upp, säger Bo Rönnholm.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.