Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

IT-anställda känner sig lurade på pengar

Var femte sifare på Hewlett-Packard får vare sig kortare arbetstid eller kompensation i pengar. Skälet är att avtalet med Almega IT-företagen saknar en individuell garanti.
Publicerad
Sifklubben anser att avtalet slår orättvist.
- Hade vi fått en arbetstidsförkortning hade alla fått del av den, men i pengar blir det inte så, säger Bengt Andersson som förhandlat för Sif på Hewlett-Packard, HP.
På HP är arbetstiden 37,5 timmar per vecka. Enligt avtalet med Almega IT-företagen kan den kortas med en dag efter tre år. Förutsättningen är att företaget och facket kommer överens. Men HP ville inte korta arbetstiden mer. Uppstår oenighet ska ekonomisk ersättning utgå med 0,25 procent.
- Vi trodde att pengarna skulle komma alla individer till godo, säger Bengt Andersson.
Förvåningen var därför stor när Sifklubben upptäckte att skrivningen i avtalet innebär att ersättningen för utebliven arbetstidsförkortning tillförs löneutrymmet och att garantier saknas för att alla ska få del av pengarna. Resultatet blev att cirka 20 procent av medlemmarna inte fick något lönepåslag som kompensation för utebliven arbetstidsförkortning.
Sifs ombudsman Jan Jangsäter som förhandlat fram avtalet med Almega håller med om att det är orättvist.
- Det mest rättvisa är att det man inte får i tid, det får man i pengar. Men i förhandlingarna var det svårt att få gehör för en tvingande modell eller för att individen skulle få välja, säger Jangsäter.
Sifklubben på HP kräver att framtida avtal inte ger möjlighet för företaget att använda arbetstidsförkortningen till löneförhöjning för enstaka anställda.
- Det har varit dåligt genomslag för arbetstidsförkortning, utifrån det är kravet rimligt. De demokratiska instanserna får avgöra hur stor frågan blir i nästa avtalsrörelse, säger Jan Jangsäter.
Ersättningen för utebliven arbetstidsförkortning skiftar mellan olika branscher. Anställda på telekomföretagen har rätt att välja mellan kortare arbetstid, pengar eller pensionsavsättningar.
Inom skogsindustrin garanteras individen 0,5 procent i påslag om förkortningen uteblir.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.