Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Här var det sex timmars arbetsdag!

På företaget Brath jobbar alla anställda tre timmar på förmiddagen, fram till lunch, och sedan tre timmar på eftermiddagen. Arbetstiden är mellan nio och fyra.
– Vi har valt att inte ha någon flextid. Jag tycker inte om fria arbetstider, säger Magnus Bråth och skrattar.
Publicerad
Privat
Magnus Brath lockar kompetens med kortare arbetsdag. Privat

Ända från start har företaget Brath haft sex timmars arbetsdag med full lön. Produktiviteten är lika hög som hos företag där man jobbar åtta timmar, menar företagets grundare.

Vi startade ju från noll, så vi hade inget att jämföra med – men heller inget att förlora. Så säger Magnus Bråth, en av grundarna av Brath, ett konsultföretag som jobbar med sökmotoroptime­ring. Företaget föddes i januari 2013 i Örnsköldsvik och bestod då av två personer. I dag finns kontor även i Stockholm och man är 19 personer och två på väg in.

– Det var jag och min mamma som startade. Jag hade lämnat ett arbete i Stockholm där jag hade gått ner till 75 procent eftersom jag mådde bättre av det – jag var piggare och gladare. Och mamma var på väg att gå i pension. Vi ville helt enkelt prioritera ett anständigt och bra liv, berättar Magnus Bråth, som då var 37 år.

En av de stora fördelarna med sex timmars arbetsdag tycker han är att det övriga livet blir så mycket enklare. En timma till godo både på morgonen och på eftermiddagen gör stor skillnad.

Men det var inte bara ett bättre liv de båda ville ha. De ville också knyta de allra bästa i branschen till sitt företag. Att locka med sex timmars arbetsdag var ett sätt.

– Det är viktigt för oss att hitta den bästa personalen inom vårt område och se till att de vill stanna kvar. Och vi tappar inte personal, bland annat eftersom det är svårt att lämna när man vant sig vid att jobba två timmar mindre.

I början var det någon som ville börja tidigare på morgonen på sommaren för att kunna gå hem ännu tidigare och få en lång kväll, men företaget sa nej.

– Det är viktigt att vi lär av varandra om företaget ska bli bättre. Då behöver vi träffas sex timmar om dagen.

– Jag skulle vilja ge alla företag rådet att testa och inte vänta på att andra ska försöka. Fega företag finns inte om hundra år. Det är bara att pröva och se hur det går, avslutar Magnus Bråth.  

 

Marie Dahl
brev@kollega.se 

Andra med kortare arbetstid

  • Mekanikerna på Toyota center i Mölndal har sedan 2002 sex timmars arbetsdag. Resultatet har blivit färre sjukskrivningar och ökad vinst.
  • Norrländska konsultföretaget Brath har haft sex timmars arbetsdag sedan starten i januari 2013. Har vuxit från fyra anställda i Örnsköldsvik till 21 i Örnsköldsvik och Stockholm.
  • Frisyrverket i Kiruna är en frisörsalong som av hälsoskäl infört sex timmars arbetsdag.
  • Operationsavdelningen på Mölndals sjukhus testar i två år, sedan november 2014, sex timmars arbetsdag för narkos-, operations- och undersköterskor de dagar de jobbar på operation. Övriga dagar arbetar de åtta timmar.
  • Norrlands universitetssjukhus testar under 2015 sex timmars arbetsdag med bibehållen lön på två avdelningar.
  • Svartedalens äldreboende i Göteborg testar sex timmars arbetsdag med bibehållen lön under 2015.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.