Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Här var det sex timmars arbetsdag!

På företaget Brath jobbar alla anställda tre timmar på förmiddagen, fram till lunch, och sedan tre timmar på eftermiddagen. Arbetstiden är mellan nio och fyra.
– Vi har valt att inte ha någon flextid. Jag tycker inte om fria arbetstider, säger Magnus Bråth och skrattar.
Publicerad
Privat
Magnus Brath lockar kompetens med kortare arbetsdag. Privat

Ända från start har företaget Brath haft sex timmars arbetsdag med full lön. Produktiviteten är lika hög som hos företag där man jobbar åtta timmar, menar företagets grundare.

Vi startade ju från noll, så vi hade inget att jämföra med – men heller inget att förlora. Så säger Magnus Bråth, en av grundarna av Brath, ett konsultföretag som jobbar med sökmotoroptime­ring. Företaget föddes i januari 2013 i Örnsköldsvik och bestod då av två personer. I dag finns kontor även i Stockholm och man är 19 personer och två på väg in.

– Det var jag och min mamma som startade. Jag hade lämnat ett arbete i Stockholm där jag hade gått ner till 75 procent eftersom jag mådde bättre av det – jag var piggare och gladare. Och mamma var på väg att gå i pension. Vi ville helt enkelt prioritera ett anständigt och bra liv, berättar Magnus Bråth, som då var 37 år.

En av de stora fördelarna med sex timmars arbetsdag tycker han är att det övriga livet blir så mycket enklare. En timma till godo både på morgonen och på eftermiddagen gör stor skillnad.

Men det var inte bara ett bättre liv de båda ville ha. De ville också knyta de allra bästa i branschen till sitt företag. Att locka med sex timmars arbetsdag var ett sätt.

– Det är viktigt för oss att hitta den bästa personalen inom vårt område och se till att de vill stanna kvar. Och vi tappar inte personal, bland annat eftersom det är svårt att lämna när man vant sig vid att jobba två timmar mindre.

I början var det någon som ville börja tidigare på morgonen på sommaren för att kunna gå hem ännu tidigare och få en lång kväll, men företaget sa nej.

– Det är viktigt att vi lär av varandra om företaget ska bli bättre. Då behöver vi träffas sex timmar om dagen.

– Jag skulle vilja ge alla företag rådet att testa och inte vänta på att andra ska försöka. Fega företag finns inte om hundra år. Det är bara att pröva och se hur det går, avslutar Magnus Bråth.  

 

Marie Dahl
brev@kollega.se 

Andra med kortare arbetstid

  • Mekanikerna på Toyota center i Mölndal har sedan 2002 sex timmars arbetsdag. Resultatet har blivit färre sjukskrivningar och ökad vinst.
  • Norrländska konsultföretaget Brath har haft sex timmars arbetsdag sedan starten i januari 2013. Har vuxit från fyra anställda i Örnsköldsvik till 21 i Örnsköldsvik och Stockholm.
  • Frisyrverket i Kiruna är en frisörsalong som av hälsoskäl infört sex timmars arbetsdag.
  • Operationsavdelningen på Mölndals sjukhus testar i två år, sedan november 2014, sex timmars arbetsdag för narkos-, operations- och undersköterskor de dagar de jobbar på operation. Övriga dagar arbetar de åtta timmar.
  • Norrlands universitetssjukhus testar under 2015 sex timmars arbetsdag med bibehållen lön på två avdelningar.
  • Svartedalens äldreboende i Göteborg testar sex timmars arbetsdag med bibehållen lön under 2015.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

De reser i arbetet – betalar med sin fritid

Fälttekniker i telekombranschen får inte lön för restid till och från sina uppdrag – i stället får de offra sin fritid. Det vill Unionen ändra på.
Ola Rennstam Publicerad 20 mars 2025, kl 13:05
Restid inte arbetstid. Fältteknikerna Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde.
Fältteknikerna Marcus Olsson och Nicklas Nordin i Östersund på väg ut på uppdrag i arbetsgivarens bil. De får ingen lön för restiden ut på uppdrag eftersom det inte räknas som arbetstid. Unionen kräver att det ändras och att teknikerna ges tillräcklig tid för vila och återhämtning. Foto: Linnea Vesterlund.

AVTAL 2025
Mil efter mil. Ofta på dåliga och hala vägar. Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde. Deras jobb är att reparera eller installera fiber vid nätverksstationer.

– Det kan röra sig som om upp mot två timmar bakom ratten – enkel väg. Det blir verkligen långa dagar, det är jobbigt särskilt som förälder att man är borta mycket från familjen, säger Nicklas Nordin.

”Rimligt att ha full lön för den tid vi reser”

Man skulle kunna tro att den som åker ut på ett uppdrag på arbetsgivarens initiativ och i företagets fordon gör det på arbetstid och med full lön. Men för fälttekniker i telekombranschen är det inte riktigt så, i stället sker bilresorna till stor del på teknikernas fritid. Som kompensation får de så kallad restidsersättning, som utgör en bråkdel av deras ordinarie timlön.

– Om jag har tre timmars restid fram och tillbaka får jag två timmars restidsersättning och en timma lön. Det känns inte jätteroligt att ta två timmar av min fritid och få en tredjedel betalt för tiden, säger Marcus Olsson.

Kollegan Nicklas Nordin instämmer:

– Det vore rimligt att ha full lön för den tid vi reser. Jag kan ha viss förståelse för att det kan vara svårt ekonomiskt för bolaget när vi har så långa avstånd. Men de borde åtminstone kunna höja vår restidsersättning, säger han.

För kort dygnsvila efter långa resor

Att resorna till och från arbetet vid IT-anläggningarna ute i skog och mark inte räknas som arbetstid får även konsekvenser för fältteknikernas dygnsvila. Vilan börjar nämligen räknas när arbetspasset är slut – det vill säga ute i fält. Tiden när teknikerna sitter bakom ratten och avverkar bilfärden hem räknas in i vilotiden.

– Att köra bil efter en hel arbetsdag ger absolut ingen vila eller återhämtning, man är ofta ganska mosig då efter all problemlösning. Vår dygnsvila borde rimligen inledas när man är hemma igen, i synnerhet då man jobbat natt efter ett ordinarie arbetspass, säger Marcus Olsson.

Fältteknikerna kallas ofta ut för att jobba natt – efter en hel arbetsdag. Efter att ha kommit hem framåt småtimmarna är det svårt att jobba som vanligt dagen därpå, berättar Marcus Olsson.

– Ibland får jag fyra timmars sömn efter ett nattpass innan jag ska upp och jobba igen. För att få möjlighet att vila ut ordentligt dagen efter måste jag använda min intjänade komptid och det känns inte så himla bra.

”Den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil ska uppbära lön”

Unionenklubben på Eltel har åtskilliga gånger tagit upp fältteknikernas situation med arbetsgivaren. Genom lokala överenskommelser har facket lyckats få till ersättning vid restid, men klubbordförande Björn Tallberg håller med fältteknikerna om att ersättningsnivån är för låg och allra helst borde vara i form av lön.

– Det är en viktig princip att den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil är i tjänst och ska uppbära lön, säger han.

Trötta förare fara i trafiken

De långa bilresorna påverkar också trafiksäkerheten. Marcus och Nicklas berättar att de på grund av trötthet ibland är tvungna att stanna vid vägkanten. Björn Tallberg betonar vikten av att få till ett bättre skydd för dem som har långa resor så att de får ett hållbart arbetsliv och tillräcklig återhämtning.

Björn Tallberg

– Det här handlar om en liten grupp lojala medarbetare som offrar sin fritid för arbetsgivaren. Trafiksäkerheten är en annan jätteviktig aspekt här och att få tillräcklig dygnsvila för våra medlemmar.

Klubben har samtidigt förståelse för att arbetsgivaren måste tänka på lönsamheten och menar att den återhållsamma restidsersättningen är ett sätt för bolaget att få ihop affären.

– Det råder hård konkurrens i vår bransch och marginalerna är små. Om villkoren ska kunna förbättras måste det ske i de centrala kollektivavtalen så att de blir lika för alla telekomföretag, säger Björn Tallberg.

Unionen: "Resor ska räknas som arbetstid"

Förbundet driver frågan centralt om rätten till ostörd fritid gentemot arbetsgivarorganisationen Tech Sverige. I årets avtalsrörelse kräver Unionen att restiden ska räknas in i den sammanlagda veckoarbetstiden, ett krav som man även drev i förra avtalsrörelsen utan att lyckas få arbetsgivarsidan på telekom att ändra sig. 

Ia Hamn

– Det förekommer mycket restid i branschen, tid som ligger utanför den ordinarie arbetstiden och som inkräktar på våra medlemmars fritid. Vi vill se stärkta regler kring arbetstid och restid kopplat till ett socialt liv. Alltså att arbetsgivaren är skyldig att planera in återhämtning och se till att det går att förena arbete med familj och fritid, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen. 

Enligt Unionen har områdena som fältteknikerna ska täcka blivit större på senare år varpå de måste resa allt längre sträckor.

– Om du reser långt fem dagar i veckan ökar arbetsmiljörisker som att man somnar bakom ratten eller skadar sig i arbetet. Det ger verkligen inte vila och återhämtning under tiden man reser, säger Ia Hamn.

En del arbetsgivare menar att återhämtningen oftast löser sig lokalt med förstående chefer, men enligt Unionen är det inget hållbart argument.

– Vi vill att det ska vara samma förutsättningar, oavsett var man jobbar. Att våra medlemmar får återhämtning ska inte hänga på att man har en schyst chef.

Unionens krav inom Telekomavtalet

  • Löneökningar 4,2 %
  • Avsättning till arbetstidsförkortning. 
  • Rätt till ostörd fritid genom stärkta regler för arbetstid och restid.

Unionen har cirka 9 000 medlemmar i telekombranschen.

Arbetsgivarna vill inte kommentera

Varken Eltel eller Tech Sverige vill ställa upp på en intervju och svara på Kollegas frågor om fältteknikernas arbetsvillkor. I en skriftlig kommentar svarar Tech Sveriges förhandlingschef Einar Humlin:

“Vi har en pågående dialog med våra motparter och ser vikten av en god balans i arbetslivet, där frågor som restid och återhämtning är en del av helheten. Detta hanteras inom ramen för gällande regelverk och kollektivavtal. Vi kommenterar dock inte specifika krav under pågående förhandlingar.”

Vad räknas som restid?

  • Om du ska arbeta på ett annat ställe än din ordinarie arbetsplats och behöver resa dit utanför din ordinarie arbetstid så kallas tiden som går åt till själva resan för restid. I det inkluderas väntetider mellan till exempel bussar och flyg samt vid tågbyten och liknande.
  • Restid utanför din ordinarie arbetstid räknas som huvudregel inte som arbetstid. Om du däremot reser under din ordinarie arbetstid, så betraktas det som arbetstid.
  • Om du har rätt till restidsersättning är det viktigt att ha koll på vilka timmar som räknas som restid.
  • Läs mer om restid här.

KÄLLA: Unionen