Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

ABB-skadestånd till Unionen

Tjänstemännens enorma övertidsarbete på ABB stred mot kollektivavtalet. Det slår arbetstidsnämnden fast. Nu måste företaget betala sammanlagt 1,1 miljoner kronor till tjänstemannafacken, skriver tidningen Dalarnas tidningar.
Ola Rennstam Publicerad
Gaetan Bally/AP/TT
Gaetan Bally/AP/TT

Landets tjänstemän jobbar över som aldrig förr. Inte sällan jobbar man mer än vad som är tillåtet.

Ett exempel är ABB där tjänstemännen under flera års tid samlat ihop så mycket övertid att tjänstemannafacken begärde 4,9 miljoner kronor i skadestånd från arbetsgivaren. Men ABB nekade till att man brutit mot avtalet och vägrade att betala.

Nu har saken avgjorts i den partsgemensamma arbetstidsnämnden. Enligt Dalarnas tidningar slår nämnden fast att ABB har gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott genom att överskrida det tillåtna uttaget av övertid med totalt 10 109 timmar under åren 2007–2010.

ABB döms att betala ett skadestånd på 825 000 kronor till Unionen, 250 000 kronor till Sveriges Ingenjörer och 30 000 kronor till Ledarna.

Unionen har avböjt att kommentera arbetstidsnämndens beslut eftersom den inte är offentlig. Skadestånd tillfaller vanligtvis förbundet.

Skiljenämnd för arbetstid

  • Arbetstidstvister kan hänskjutas till en partsammansatt skiljenämnd efter lokal och central förhandling.
  • Inom Teknik- och Tekoavtalet går tvistelösnings-instansen under namnet Arbetstidsnämnden och består av två representanter från arbetsgivarsidan och två från facket. När parterna inte når samförstånd kan man kalla in en opartisk ordförande.
  • Inom andra avtalsområden finns Tjänstemarknads-nämnden, som har samma funktion men består av representanter från PTK och Svenskt Näringsliv. Där tillhör ordförandeposten arbetsgivaren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.