Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

ABB-skadestånd till Unionen

Tjänstemännens enorma övertidsarbete på ABB stred mot kollektivavtalet. Det slår arbetstidsnämnden fast. Nu måste företaget betala sammanlagt 1,1 miljoner kronor till tjänstemannafacken, skriver tidningen Dalarnas tidningar.
Ola Rennstam Publicerad
Gaetan Bally/AP/TT
Gaetan Bally/AP/TT

Landets tjänstemän jobbar över som aldrig förr. Inte sällan jobbar man mer än vad som är tillåtet.

Ett exempel är ABB där tjänstemännen under flera års tid samlat ihop så mycket övertid att tjänstemannafacken begärde 4,9 miljoner kronor i skadestånd från arbetsgivaren. Men ABB nekade till att man brutit mot avtalet och vägrade att betala.

Nu har saken avgjorts i den partsgemensamma arbetstidsnämnden. Enligt Dalarnas tidningar slår nämnden fast att ABB har gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott genom att överskrida det tillåtna uttaget av övertid med totalt 10 109 timmar under åren 2007–2010.

ABB döms att betala ett skadestånd på 825 000 kronor till Unionen, 250 000 kronor till Sveriges Ingenjörer och 30 000 kronor till Ledarna.

Unionen har avböjt att kommentera arbetstidsnämndens beslut eftersom den inte är offentlig. Skadestånd tillfaller vanligtvis förbundet.

Skiljenämnd för arbetstid

  • Arbetstidstvister kan hänskjutas till en partsammansatt skiljenämnd efter lokal och central förhandling.
  • Inom Teknik- och Tekoavtalet går tvistelösnings-instansen under namnet Arbetstidsnämnden och består av två representanter från arbetsgivarsidan och två från facket. När parterna inte når samförstånd kan man kalla in en opartisk ordförande.
  • Inom andra avtalsområden finns Tjänstemarknads-nämnden, som har samma funktion men består av representanter från PTK och Svenskt Näringsliv. Där tillhör ordförandeposten arbetsgivaren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.