Mora är sämst. Eller bäst, beroende på hur man ser det. Den allsvenska klubben rapporterade in flest arbetsolyckor mellan 2011 och 2014, åtta stycken. Halva antalet rapporterade Luleåhockey in. Är det en representativ siffra? Knappast menar Karin Lagerkvist, som är enhetschef på Arbetsmiljöverket.

- Det ursäktar inte anmälningsplikten, men ett dilemma inom den professionella idrottsvärlden är att man anser att skador ingår i uppdraget. Man har skydd och man har en gränsdragning i och med domaren. Och man vet när man går ut på isen att man har större risk för att skada sig än inom ett jobb i äldrevården.

Karin Lagerqvist får medhåll av Mora hockeys läkare Thomas Marneus.
- Spelare är ständigt skadade. Ibland blossar det upp diskussioner ifall samma tackling skulle skett ute på stan skulle det vara skäl för åtal. Men samma regler gäller inte på isen.

Förra året pensionerade Mora hockey två spelare till följd av upprepade hjärnskakningar.
Thomas Marneus vill dock inte spekulera i möjligheterna att Moras sarg, som till hälften är härdat plexiglas och hälften policarbonat har påverkat utgången av de hårda tacklingarna.

- Det går inte att dra de slutsatserna. En av spelarna fick båda sina skador på andra arenor och den andra fick en av fyra hjärnskakningar på FM Mattsson Arena i Mora.

Arbetsmiljöverket har inte haft någon riktad inspektion mot professionella idrottsklubbar av två anledningar - tid och pengar. Förra året genomförde myndigheten 15 304 inspektioner, vilket var 20 procent färre än 2013. Man gjorde stora resurskrävande granskningar av kvinnors arbetsmiljö och barns situation i skolan.  

- Vi gör prioriteringar bland branscher och måste ställa oss frågan: är det värt att göra inspektioner i just den branschen för skattebetalarnas pengar? Och i hockeyspelarnas fall är svaret nej, säger Karin Lagerkvist.