Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Visstidsreglerna begränsas

Regeringen vill att visstidsreglerna begränsas så att det blir svårare för arbetsgivare att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra utan att tillsvidareanställa en person. Men TCO tycker inte att regeringen går tillräckligt långt.
Linnea Andersson Publicerad
Vilhelm Stokstad / TT
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Vilhelm Stokstad / TT

De tidsbegränsade anställningarna har nästan fördubblats bland unga mellan 16 och 24 år sedan början på 90-talet, men ökar även i andra grupper. År 1992 var 9,9 procent av visstidsanställda, att jämföra med 17,7 procent 2007. 

Nu föreslår Arbetsmarknadsdepartementet ändringar i lagen om anställningsskydd och skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar. De nya reglerna innebär bland annat att allmän visstidsanställning ska övergå till en tillsvidareanställning i fler fall än i dag.

Visstidsanställningen omvandlas automatiskt till tillsvidareanställning om den sammanlagt varat längre än två år. I dag gäller det bara om en person jobbat visstid i sammanlagt två år under en femårsperiod. Men enligt det nya förslaget ska det gälla, oberoende av tidsram, om visstidsanställningarna enligt anställningsskyddslagen följt på varandra utan uppehåll eller med högst 180 dagars mellanrum.

TCO, som drivit frågan om skärpta regler och som anmält Sverige till EU-kommissionen för brott mot EU-direktivet om visstidsarbete, tycker inte att regeringens förslag är tillräckligt.

– Förslaget är en skärpning jämfört med i dag men tillåter fortfarande att man jobbar sex år hos en arbetsgivare utan att ha rätt till en tillsvidareanställning. Dessutom är det väldigt krångligt, säger Samuel Engblom, TCO:s samhällspolitiske chef, i ett pressmeddelande.

I stället vill TCO se en övre sammanlagd tidsgräns på tre år under en femårsperiod, oavsett vad man kallar den tidsbegränsade anställningen. Inte som i dag att varken vikariat eller säsongsanställning räknas in. Enligt Samuel Engblom är det såväl en mer effektiv som enklare lösning, samtidigt som den ger arbetsgivarna nödvändig flexibilitet.

TCO anser dock att möjligheten till visstidsanställningar behövs.

– Tidsbegränsade anställningar behövs men ska inte missbrukas. Även bland TCO:s välutbildade medlemsgrupper är den otrygghet som långa kedjor av visstidsanställningar skapar ett problem. Visstidsanställningar är dessutom vanligare bland kvinnor än bland män, säger Samuel Engblom.

EU-kommissionen har gett TCO rätt och driver ett fördragsbrottsärende mot Sverige. Om Sverige inte ändrar reglerna kan kommissionen väcka talan mot Sverige i EU-domstolen. Det är tredje gången en svensk regering försöker lösa frågan. Förra regeringen tog fram två förslag som fick hård kritik av remissinstanserna och som inte ledde till någon ny lagstiftning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen