Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Visselblåsare ska få skadestånd

En visselblåsare som blir av med jobbet ska kunna få skadestånd. Det föreslår regeringen i ett nytt förslag om förstärkt skydd för anställda som slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen. TCO är positiva till lagen men ser flera svagheter i förslaget.
Linnea Andersson Publicerad
Bertil Ericson / TT
Under torsdagen presenterade regeringen och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ett lagförslag om starkare skydd för visselblåsare. Bertil Ericson / TT

Redan i dag finns ett reglerat skydd för arbetstagare som slår larm men regeringen anser att det behöver förstärkas. En anställd som överväger att blåsa i visslan på grund av allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet ska kunna göra det utan att drabbas av repressalier från arbetsgivaren. Regeringen föreslår därför att visselblåsare som blir av med jobbet ska kunna få skadestånd.

Skyddet finns dels till för att skydda arbetstagare, dels för att det finns ett allmänintresse av att missförhållanden kommer upp till ytan och kan åtgärdas. Förutom anställda ska även inhyrda på arbetsplatsen omfattas av lagen.

TCO är positiva till förslaget om stärkt skydd för visselblåsare men har påpekat flera brister under remissgången som inte har åtgärdats i förslaget som presenterades under torsdagen. Bland annat menar TCO att det risken att anställda och inhyrda inte vågar påtala missförhållanden fortfarande finns.

– Missförhållandena kommer då att pågå längre tid och göra större skada än om de uppmärksammas tidigare. En hel del kriser hade kunnat begränsas eller helt undvikas om anställda haft bättre och tydligare skydd när de larmar sin arbetsgivare eller går ut offentligt med uppgifterna, säger Lise Donovan, chefsjurist på TCO, i ett pressmeddelande.

Enligt Lise Donovan och TCO är ett klimat där medarbetare vågar föra fram kritik en tillgång för såväl arbetstagare som arbetsgivare och samhället i stort.

– Det skydd som finns i dag för visselblåsare är inte tillräckligt. Frågan är om det i praktiken blir någon större skillnad med den nya lagen. Jag hoppas det, säger Lise Donovan.

Den nya lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2017.

Allvarligt missförhållande:

Med allvarliga missförhållanden menas brott som kan leda till fängelse. Till exempel:

  • Olika typer av ekonomisk brottslighet
  • Olika typer av korrupta gärningar
  • Kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter
  • Risker för liv, säkerhet och hälsa
  • Skador och risk för skador för miljön
  • Felaktigt användande av allmänna tillgångar
  • Brott mot regler till skydd för fungerande marknader
  • Brott mot interna regler och principer

Regeringskansliet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."