Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Visselblåsare ska få skadestånd

En visselblåsare som blir av med jobbet ska kunna få skadestånd. Det föreslår regeringen i ett nytt förslag om förstärkt skydd för anställda som slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen. TCO är positiva till lagen men ser flera svagheter i förslaget.
Linnea Andersson Publicerad
Bertil Ericson / TT
Under torsdagen presenterade regeringen och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ett lagförslag om starkare skydd för visselblåsare. Bertil Ericson / TT

Redan i dag finns ett reglerat skydd för arbetstagare som slår larm men regeringen anser att det behöver förstärkas. En anställd som överväger att blåsa i visslan på grund av allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet ska kunna göra det utan att drabbas av repressalier från arbetsgivaren. Regeringen föreslår därför att visselblåsare som blir av med jobbet ska kunna få skadestånd.

Skyddet finns dels till för att skydda arbetstagare, dels för att det finns ett allmänintresse av att missförhållanden kommer upp till ytan och kan åtgärdas. Förutom anställda ska även inhyrda på arbetsplatsen omfattas av lagen.

TCO är positiva till förslaget om stärkt skydd för visselblåsare men har påpekat flera brister under remissgången som inte har åtgärdats i förslaget som presenterades under torsdagen. Bland annat menar TCO att det risken att anställda och inhyrda inte vågar påtala missförhållanden fortfarande finns.

– Missförhållandena kommer då att pågå längre tid och göra större skada än om de uppmärksammas tidigare. En hel del kriser hade kunnat begränsas eller helt undvikas om anställda haft bättre och tydligare skydd när de larmar sin arbetsgivare eller går ut offentligt med uppgifterna, säger Lise Donovan, chefsjurist på TCO, i ett pressmeddelande.

Enligt Lise Donovan och TCO är ett klimat där medarbetare vågar föra fram kritik en tillgång för såväl arbetstagare som arbetsgivare och samhället i stort.

– Det skydd som finns i dag för visselblåsare är inte tillräckligt. Frågan är om det i praktiken blir någon större skillnad med den nya lagen. Jag hoppas det, säger Lise Donovan.

Den nya lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2017.

Allvarligt missförhållande:

Med allvarliga missförhållanden menas brott som kan leda till fängelse. Till exempel:

  • Olika typer av ekonomisk brottslighet
  • Olika typer av korrupta gärningar
  • Kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter
  • Risker för liv, säkerhet och hälsa
  • Skador och risk för skador för miljön
  • Felaktigt användande av allmänna tillgångar
  • Brott mot regler till skydd för fungerande marknader
  • Brott mot interna regler och principer

Regeringskansliet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.