Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Visselblåsare ska få skadestånd

En visselblåsare som blir av med jobbet ska kunna få skadestånd. Det föreslår regeringen i ett nytt förslag om förstärkt skydd för anställda som slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen. TCO är positiva till lagen men ser flera svagheter i förslaget.
Linnea Andersson Publicerad
Bertil Ericson / TT
Under torsdagen presenterade regeringen och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ett lagförslag om starkare skydd för visselblåsare. Bertil Ericson / TT

Redan i dag finns ett reglerat skydd för arbetstagare som slår larm men regeringen anser att det behöver förstärkas. En anställd som överväger att blåsa i visslan på grund av allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet ska kunna göra det utan att drabbas av repressalier från arbetsgivaren. Regeringen föreslår därför att visselblåsare som blir av med jobbet ska kunna få skadestånd.

Skyddet finns dels till för att skydda arbetstagare, dels för att det finns ett allmänintresse av att missförhållanden kommer upp till ytan och kan åtgärdas. Förutom anställda ska även inhyrda på arbetsplatsen omfattas av lagen.

TCO är positiva till förslaget om stärkt skydd för visselblåsare men har påpekat flera brister under remissgången som inte har åtgärdats i förslaget som presenterades under torsdagen. Bland annat menar TCO att det risken att anställda och inhyrda inte vågar påtala missförhållanden fortfarande finns.

– Missförhållandena kommer då att pågå längre tid och göra större skada än om de uppmärksammas tidigare. En hel del kriser hade kunnat begränsas eller helt undvikas om anställda haft bättre och tydligare skydd när de larmar sin arbetsgivare eller går ut offentligt med uppgifterna, säger Lise Donovan, chefsjurist på TCO, i ett pressmeddelande.

Enligt Lise Donovan och TCO är ett klimat där medarbetare vågar föra fram kritik en tillgång för såväl arbetstagare som arbetsgivare och samhället i stort.

– Det skydd som finns i dag för visselblåsare är inte tillräckligt. Frågan är om det i praktiken blir någon större skillnad med den nya lagen. Jag hoppas det, säger Lise Donovan.

Den nya lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2017.

Allvarligt missförhållande:

Med allvarliga missförhållanden menas brott som kan leda till fängelse. Till exempel:

  • Olika typer av ekonomisk brottslighet
  • Olika typer av korrupta gärningar
  • Kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter
  • Risker för liv, säkerhet och hälsa
  • Skador och risk för skador för miljön
  • Felaktigt användande av allmänna tillgångar
  • Brott mot regler till skydd för fungerande marknader
  • Brott mot interna regler och principer

Regeringskansliet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.