Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vaxholm krävde kollektivavtal av lettiska byggarna

När det lettiska byggbolaget fick uppdraget att utföra skolbygget i Vaxholm skrevs ett kontrakt där bolaget gick med på att teckna ett svenskt kollektivavtal.
Publicerad
I upphandlingsvillkoren för skolbygget i Vaxholm finns inget krav på att entreprenören ska ha ett svenskt kollektivavtal. Däremot skrevs det in i det kontrakt som senare undertecknades av företrädare för Vaxholms stad och det lettiska företaget LoP Baltic Bygg AB, som anlitat det lettiska företaget Laval un Partneri för skolbygget.
Upphandlingen godkändes av politikerna i den tekniska nämnden och kommunstyrelsen som också gav tjänstemännen uppdraget att skriva in kravet på ett svenskt kollektivavtal i kontraktet.
Ändå säger sig kommunstyrelsens ordförande, det moderata kommunalrådet Michael Freimuth, inte känna till att kommunen krävt ett kollektivavtal.
- Vi kan inte ha kännedom om alla detaljer. Men vi skulle aldrig kräva ett svenskt kollektivavtal. Det står i strid med en kammarrättsdom, säger han.
Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättskydd, kommenterar domen.
- Det är en dom från mitten av 90-talet där Verket för högskoleservice fälldes efter att ha ställt ett sådant krav. Men domen står i strid med senare lagstiftning som slår fast att man kan ställa särskilda krav på entreprenören, säger Dan Holke.
Frågan är omstridd men både Dan Holke och andra jurister anser att kommunerna kan kräva svenska kollektivavtal vid en upphandling utan att det strider mot EG-rätten.
- Man får inte ställa krav på att entreprenörerna ska ha ett svenskt kollektivavtal som villkor för att få lämna ett anbud vid upphandlingen eftersom det vore diskriminering. Däremot får man upplysa om att man kommer att kräva att den som vinner anbudsförfarandet ska ha tecknat ett svenskt kollektivavtal innan arbetet sätts igång. Då behandlas alla entreprenörer lika, säger Dan Holke.
Sedan han tagit del av kontraktet mellan Vaxholms stad och det lettiska bolaget hävdar han att kommunen hade kunnat bryta det innan Byggnads och Elektrikerförbundet vidtagit några stridsåtgärder.
Frågan är varför Vaxholms kommun valt att inte dra sig ur kontraktet med det lettiska byggbolaget innan den fackliga konflikten var ett faktum.
Vaxholms kommunchef Gerd Johansson har tidigare hävdat att kommunen nu sitter i en svår situation och att en annullering skulle kunna kosta kommunen 2,5 miljoner kronor. Nu säger hon att kommunens jurister anser att det påskrivna kontraktet inte gäller eftersom det är underordnat bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling.
- Om vi skulle häva kontraktet på grund av att de inte tecknat ett svenskt kollektivavtal skulle de kräva oss på pengar, säger hon.
Dan Holke hävdar att ett kontrakt alltid tar över bestämmelserna i lagen.
Hans Tilly, Byggnads ordförande, verkar mest plågad av händelseutvecklingen i Vaxholm.
- Det har blivit en väldigt stor fråga av något som är en del av den fackliga vardagen, att få arbetsgivare lokalt att teckna kollektivavtal. Och vi vill att sådant här ska lösas så snabbt som möjligt.
- En märklig omständighet är att byggbolaget Laval har uppdrag på många andra ställen i Sverige där man tecknat svenska kollektivavtal. Och vi har funnit många andra uppgifter som tyder på att det finns krafter som vill att det här ska dras till sin spets, säger Hans Tilly.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kontaktade facket när lönen uteblev – förlorade jobbet

Efter två månader utan lön fick kvinnan nog och kontaktade Unionen för hjälp. Det fackliga medlemskapet fick hennes chef att se rött och han avslutade hennes anställning samma dag. Nu har Unionen stämt Stockholmsföretaget – för tionde gången.
Ola Rennstam Publicerad 27 mars 2025, kl 06:06
Stockholmsföretaget avslutade rekryteringschefens provanställning när det framkom att hon var medlem i Unionen. Nu har Unionen - återigen - stämt arbetsgivaren i Stockholms tingsrätt. Foto: Kollega/Magnus Lejhall/TT

Den 46-åriga kvinnan hade arbetat som rekryteringschef på företaget i byggsektorn i två månader och betraktades som en nyckelperson på bolaget. Men den 3 december förra året valde hennes chef att plötsligt avsluta hennes provanställning. Enligt Unionen var orsaken att rekryteringschefen hade kontaktat förbundet eftersom hon inte fått någon lön för de två månader hon arbetat på företaget.

När Unionen kontaktade arbetsgivaren och ställde krav på att lönen skulle betalas ut slog kvinnans chef bakut. Han uttryckte stort missnöje över att hon var medlem i facket och bara några minuter efter deras samtal fick hon ett mejl med texten: ”Med dagens besked kring Unionen så sägs ditt anställningsavtal upp med omedelbart”. Chefen bad henne även att lämna in passerkort och radera allt arbetsmaterial i datorn.

Unionen har nu stämt byggföretaget för brott mot föreningsrätten, och kräver 80 000 kronor i skadestånd till medlemmen och lika mycket till förbundet.

– Vi menar att arbetsgivarens agerande talar för att det är medlemskapet i Unionen som är anledningen till att provanställningen avbröts, vilket talar för föreningsrättskränkning i det här fallet, säger Franziska Brüggemann, förbundsjurist på Unionen som driver ärendet.
 

Avbröt anställning utan att varsla

Enligt lagen kan en arbetsgivare avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg, vilket byggföretaget inte gjort. Därför stämmer Unionen även bolaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

– Givetvis ska en arbetsgivare betala ut lön för hela tiden som någon har arbetat. Vi kan se att vår medlem har tjänat in den här lönen, men vi får avvakta vilka skäl som arbetsgivaren kommer att anföra till att man inte betalat, säger Franziska Brüggemann.

Provanställning

En arbetsgivare har rätt att avbryta en provanställning i förtid – utan att ange något särskilt skäl. Däremot är man skyldig att varsla arbetstagaren och den fackliga organisationen om detta minst två veckor i förväg.

Stämt företaget tio gånger

De senaste tre åren har Unionen stämt företaget, och ett annat bolag med samma ägare som senare försattes i konkurs, sammanlagt tio gånger. I samtliga fall har det handlat om att medlemmar som inte har fått ut sin lön och annan ersättning. Bolagets ägare har en lång rad konkurser bakom sig.

Malin Wulkan är Unionens chefsjurist. Hon menar att det är svårt för facket att få bukt med arbetsgivare som beter sig på det här sättet.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Våra medlemmar hamnar i en utsatt situation, de förlorar sin tjänst och det tar lång tid innan de får ut sin lön. Det är dessvärre inte så mycket Unionen kan göra åt frågan om näringsförbud. Vår roll är att bevaka medlemmarnas rättigheter så att de får de ersättningar de ska och att anställningsavtalen följs – görs inte det kan vi förhandla och ytterst stämma företaget, säger hon.

Hur kan en företagare upprepade gånger strunta i att betala ut lön till medarbetarna och avsluta provanställningarna i förtid?

– Som utomstående är det svårt att förstå hur det kan vara en affärsidé, det är dyrt att rekrytera och att lära upp. Men det är samhället som måste agera. Från Unionens sida skulle vi inte ha problem med ett skarpare regelverk men det är ingen fråga som drivs aktivt nu.

Chefen: ”Vi följer reglerna”

Företaget avböjer att kommentera tvisten. I ett mejl till Kollega skriver företagsledaren att bolaget följer de regler som finns, både föreningsrättsliga och las. ”Är det så Unionen har en annan uppfattning välkomnar vi en rättslig process som bringar klarhet i frågan. Vi är trygga i vår ståndpunkt och agerande. ”

Unionens stämningar mot bolaget:

24 feb 2025: Provanställning avbryts i förtid för en testare. Unionen kräver bolaget på fyra uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

14 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en ekonomiassistent. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslönsamt semesterersättning.

15 okt 2024. Provanställning avbryts i förtid för en UX-utvecklare. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

3 juni 2024. Provanställning avbryts i förtid för en försäljare och tf försäljningschef. Unionen kräver bolaget på två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.

26 februari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en full stack developer. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

12 januari 2024. Provanställning avbryts i förtid för en rekryteringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

14 juli 2023. Provanställning avbryts i förtid för en marknadsföringschef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön. Bolaget har ett annat namn samt semesterersättning.

3 mars 2023. Provanställning avbryts i förtid för en UX-designer. Unionen kräver bolaget på en och halv utebliven månadslön samt semesterersättning.

3 augusti 2022. Provanställning avbryts i förtid för en kalkylchef. Unionen kräver bolaget på en utebliven månadslön samt semesterersättning.

20 juli 2022. Provanställning avbryts i förtid för en projektledare. Unionen kräver bolaget på drygt två uteblivna månadslöner samt semesterersättning.