Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Varning – du kan råka stjäla från jobbet

Allt fler Unionenmedlemmar stäms av arbetsgivare på enorma kostnader både för dem själva och för förbundet. Många är okunniga om vad man får och inte får göra som anställd, under och efter anställningen.
Johanna Rovira Publicerad 14 december 2018, kl 12:36
Colourbox
Tanka inte över några affärshandlingar på en usb-sticka, det går att spåra. Colourbox

När du tackar ja till ett jobb och skriver under ett anställningsavtal, ingår du ett slags förhållande. Anställningsavtalet har beskrivits som en hybrid mellan affärskontrakt och äktenskapskontrakt, och även om det inte står så i avtalen, så förutsätter anställningen att du som arbetstagare alltid sätter arbetsgivarens intressen före dina egna intressen om de kolliderar.

Denna lojalitetsplikt härrör från en gammal tjänstehjonslag, och det är den många anställda bryter mot, enligt arbetsgivarna, som i sin tur är skyldiga att visa dig lojalitet – de ska ta hand om dig som anställd i nöd och lust, alltså betala ut din lön och omplacera dig om du behöver.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt tvivlar på att förklaringen till upptrappningen av stämningar för lojalitetsbrott som förbundet upplevt under senare år, beror på att anställda i dag är mer okunniga om lojalitetsplikten än de var tidigare.

– Kanske satt kunskapen mer i ryggraden tidigare, men de stämningar som vi får in riktar sig mot både yngre och äldre medlemmar, så det är ingen generationsfråga, säger Martin Wästfelt.

– Vi är övertygade om att det i stället rör sig om att anställdas kunskaper blivit en viktigare tillgång i allt fler verksamheter. Historiskt var det också lättare att skydda företagshemligheter och kunskap med patent, men hastigheten i teknikutvecklingen gör att företag struntar i att patentera.

Tidigare var maskiner och utrustning de viktigaste tillgångarna, och vem skulle få för sig att de kunde plocka med sig utrustning ostraffat när anställningen bröts? Men när det gäller kunskap är det knepigare. Särskilt som ny teknik gjort det betydligt enklare att ta med sig kopior av det man uträttat på jobbet.

– När man behövde stå vid en kopiator för att få med sig information hem upplevdes det nog mer som en överträdelse. It-tekniken har gjort det lättare att tanka ner och mejla företagshemligheter, säger Martin Wästfelt.

Sedan i somras kan det dessutom betraktas som ett brott att överföra information som utgör företagshemligheter utan lov, även om du inte har en tanke på att säga upp dig eller slå mynt av det du tagit hem. Den nya lagen om företagshemligheter gör det möjligt för arbetsgivaren att komma åt dig redan när du tryckt på skickaknappen.

Läs mer: Nya lagar för arbetslivet

– Vi ser med oro på den förskjutning som skett, att innehav av information kan leda till skadeståndskrav. Många gånger uppmuntrar ju arbetsgivaren anställda att ta med sig jobbet hem, så det måste finnas tydliga policys för vad som gäller.

– Det blir alltid viss rättsosäkerhet när nya lagar träder ikraft, men lagen kan innebära att arbetsgivaren slipper visa att nyttjandet som skett är till skada för företaget.

Unionen har redan fått in ett flertal ärenden där arbetsgivare stämmer för brott mot den nya lagen. Fördelen med lagen är enligt Martin Wästfelt att skadestånden rimligtvis inte kan bli lika höga som tidigare, eftersom företagen knappast hunnit lida någon ekonomisk skada om de stämmer redan när överträdelsen sker.

Läs mer: Medlemmar döms tll miljonskadestånd

Vid stämningar för brott mot lojalitetsplikten ligger skadeståndsanspråken ofta på flera miljoner kronor.

– Arbetsgivarna saftar ofta i i sina anspråk för att skapa rädsla. Vi upplever att det har blivit ett hårdare klimat – numer nöjer man sig inte med att säga upp arbetstagaren, utan vill ha skadestånd också.

Även om arbetsgivarna ofta får nöja sig med betydligt mindre än de krävt, blir kostnaderna stora både för medlemmen som stämts och för Unionen, som lägger ner mer och mer tid på att hjälpa dessa medlemmar.

– De här ärendena är tidskrävande och omfattande, men det är ingen diskussion om att vi ska fortsätta hjälpa medlemmarna. Så småningom kommer det att sättas en praxis och kunskapen kommer att öka.

– Arbetsgivarna kommer att lära sig att lägger de sig för högt kommer de inte att få sina rättegångskostnader betalda. Dessutom blir det i längden dålig image för företagen att stämma arbetstagare om detta görs utan grund, säger Martin Wästfelt.

Tänk på detta:

  • Ta reda på vilken policy företaget har för att ta med jobb hem så att du inte riskerar att bryta mot företagshemlighetslagen av misstag.
  • Tanka inte över några affärshandlingar på en usb-sticka, det går att spåra.
  • Mejla inte någon information till dig själv eller någon annan, det kan spåras.
  • Fota inte av information på din privata mobil.
  • Det spelar ingen roll om det är du som gjort dokumentet eller någon annan. Arbetsgivaren äger normalt all kunskap som dokumenterats
  • Den kunskap du har i huvudet är din, den kan ingen arbetsgivare göra anspråk på.
  • Så länge du är anställd så ska du sätta arbetsgivarens intresse före dina egna om det kolliderar  

Vad är en företagshemlighet?
Enligt den nya lagen är en företagshemlighet information om affärs- eller driftförhållanden i företag eller forskningsinstitutions verksamhet. Informationen får inte vara känd eller lättillgänglig för någon som normalt kan få tag i liknande information. Företaget måste också vidta rimliga åtgärder för att hålla informationen hemlig. Röjandet ska vara ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende. Typexempel på en företagshemlighet kan vara ett kundregister eller en teknisk ritning, som om det hamnar hos en konkurrent kan skada företagets affärer.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.