Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vägrade sänka lönen - förlorade jobbet

Bli konferensvärd och sänk lönen med 24 000 kronor i månaden. Det erbjudandet fick en rutinerad art director av reklambyrån han var anställd på. När han tackade nej blev han av med jobbet. Unionen har nu stämt byrån för diskriminering.
Ola Rennstam Publicerad

Efter 30 år på en anrik reklambyrå i Stockholm blev mannen i slutet av förra året kallad till ett möte med ledningen. Där föreslog företagets personalansvarige att AD:n skulle säga upp sig och bli frilans. Som plåster på såren skulle byrån stå för aktiekapitalet i hans nystartade bolag. Trots att mannen tackade nej till arbetsgivarens erbjudand återkom ledningen med flera propåer med samma innebörd.

I mitten av mars fick AD:n två omplaceringserbjudanden; det ena innebar att mannen skulle bli konferensvärd på byrån och därmed sänka sin lön med 24 000 kronor i månaden samt få betydande försämringar i sin tjänstepension. Det andra erbjudandet innebar att bli formgivare på ett dotterbolag, en tjänst som han saknade tillräckliga kvalifikationer för. Mannen tackade nej till båda förslagen och blev kort därpå uppsagd på grund av arbetsbrist.

Unionen har nu stämt reklambyrån för diskriminering på grund av ålder. Enligt stämningen beror uppsägningen i själva verket på att företaget vill göra sig av med äldre medarbetare och i stället anställa yngre personer till en betydligt lägre kostnad.

Det visade sig nämligen att företaget hade anställt flera nya AD:s sedan Unionenmedlemmen fick det första erbjudandet om att bli frilans. Därmed anser Unionen att det inte kan ha funnits någon arbetsbrist. Förbundet konstaterar också att de omplaceringserbjudandena som mannen fick inte har varit skäliga. Sammanlagt kräver Unionen närmare 200 000 kronor i skadestånd av arbetsgivaren.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.