Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vägrade konkurrensklausul - fick sparken

1,5 miljon kronor i vite. Det var en anställd på en hårklinik tvungen att betala om hon började jobba hos en konkurrent fem år efter sin anställning. När kvinnan vägrade skriva under konkurrensklausulen blev hon avskedad.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Kvinnan jobbade med hårtransplantationer. Colourbox

Unionenmedlemmen arbetade på en hårklinik i Stockholmstrakten och var ansvarig för hårtransplantationer. Efter ett halvår med provanställning övergick tjänsten i februari till en tillsvidareanställning. Kvinnan fick en högre lön men arbetsgivaren presenterade kort därpå även ett nytt anställningsavtal med en anmärkningsvärd konkurrensklausul. Den innebar att kvinnan förband sig att inte arbeta inom hårtransplantationsbranschen på den skandinaviska eller turkiska marknaden fem år efter avslutad anställning på hårkliniken. Vid överträdelse skulle hon betala bolaget 1,5 miljoner kronor i vite.

Kvinnan vägrade skriva på och kontaktade i stället Unionen som konstaterade att konkurrensklausulen både var oskälig i sin omfattning och när det gällde vitesbeloppet. När hon meddelade fackets bedömning blev hon kallad till ett möte på kliniken där hennes chef berättade att klausulen var ett test som samtliga anställda skulle genomgå. Eftersom kvinnan valt att gå till sitt fackförbund i stället för att skriva under kontraktet hade han förlorat tilliten till henne. Unionenmedlemmen ombads därpå lämna ifrån sig dator, nycklar och passerkort. Efter den dagen fick hon varken lön eller semesterersättning från bolaget.

Unionen anser att hårkliniken agerande är att jämställa med ett avskedande och har nu stämt företaget. Förbundet kräver över 210 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd, samt 20 000 kronor för brott mot semesterlagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.