Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vägrade konkurrensklausul - fick sparken

1,5 miljon kronor i vite. Det var en anställd på en hårklinik tvungen att betala om hon började jobba hos en konkurrent fem år efter sin anställning. När kvinnan vägrade skriva under konkurrensklausulen blev hon avskedad.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Kvinnan jobbade med hårtransplantationer. Colourbox

Unionenmedlemmen arbetade på en hårklinik i Stockholmstrakten och var ansvarig för hårtransplantationer. Efter ett halvår med provanställning övergick tjänsten i februari till en tillsvidareanställning. Kvinnan fick en högre lön men arbetsgivaren presenterade kort därpå även ett nytt anställningsavtal med en anmärkningsvärd konkurrensklausul. Den innebar att kvinnan förband sig att inte arbeta inom hårtransplantationsbranschen på den skandinaviska eller turkiska marknaden fem år efter avslutad anställning på hårkliniken. Vid överträdelse skulle hon betala bolaget 1,5 miljoner kronor i vite.

Kvinnan vägrade skriva på och kontaktade i stället Unionen som konstaterade att konkurrensklausulen både var oskälig i sin omfattning och när det gällde vitesbeloppet. När hon meddelade fackets bedömning blev hon kallad till ett möte på kliniken där hennes chef berättade att klausulen var ett test som samtliga anställda skulle genomgå. Eftersom kvinnan valt att gå till sitt fackförbund i stället för att skriva under kontraktet hade han förlorat tilliten till henne. Unionenmedlemmen ombads därpå lämna ifrån sig dator, nycklar och passerkort. Efter den dagen fick hon varken lön eller semesterersättning från bolaget.

Unionen anser att hårkliniken agerande är att jämställa med ett avskedande och har nu stämt företaget. Förbundet kräver över 210 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd, samt 20 000 kronor för brott mot semesterlagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."