Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vägrade fiffla - blev uppsagd

Priset för att säga ifrån kan bli högt. När Pelle Bergwall vägrade skriva på falska intyg sades han upp av stålkoncernen Böhler Uddeholm.
Publicerad
Pelle Bergwall, som arbetat inom stålindustrin i över 30 år, senast som marknadschef, berättar om hur den österrikiska koncernen som köpt anrika Uddeholm Strip Steel i Munkfors ville att han skulle utfärda svenska verkscertifikat för stensågsstål som tillverkats i Österrike.
- Kunderna skulle luras att tro att stensågsstålet kom från Munkfors och var av hög svensk kvalitet. Stensågsstålet skulle göras i Österrike, kunderna skulle få fakturor, verkscertifikat, ordererkännanden, packnotor och andra intyg från Uddeholm. Jag skulle utfärda det och vara ansvarig för hela tillvägagångssättet. Och fick höra att så här går det till på andra håll, säger Pelle Bergwall.
För honom var detta otänkbart, därför vände han sig till Sif för att få råd.
- Vi kan inte rekommendera dig att intyga sådant som inte är riktigt, refererar Sifs ombudsman Sven-Erik Westerhaag det svar han gav hösten 1999.
- Det handlar om civilkurage att stå emot om en chef beordrar en brottslig handling, säger Sven-Erik Westerhaag.
Pelle Bergwall var övertygad om att han skulle få gehör hos ledningen. I ett fax till vd:n Gerhard Tichler, senare även till styrelseordförande Horst Königslehner och koncernchef Claus Raidel ifrågasatte Pelle förfarandet.
- Jag fick inget svar från Tichler och Königslehner. Däremot svarade Raidel att han inte kunde se att något fel begåtts, säger Pelle Bergwall.
Men Pelle Bergwall stod på sig.
- Han var inte beredd att ställa upp på oegentligheter, säger Sven-Erik Westerhaag.
Efter att han sagts upp försökte Sif ogiltigförklara uppsägningen och krävde skadestånd i förhandlingar och till sist i skiljenämnd.
Enligt Sifs förbundsjurist Roland Bergqvist avbröts förhandlingarna eftersom en skiljedom skulle ge Pelle Bergwall munkavle, vilket han inte ville.
Pelle Bergwall hävdar att anledningen till uppsägningen var att han vägrade att vara ansvarig för affärshandlingarna.
- Företaget har aldrig nämnt det. Däremot sa de att han agerat illojalt när han öppet kritiserat vd och styrelsens strategi och inriktning avseende bolaget, säger Sven-Erik Westerhaag.
Denna tydlighet och rakhet passar inte utländska ägare, konstaterar Sven-Erik Westerhaag.
- Det är svårt att visa stort civilkurage utan att komma i kläm.
Jan-Eric Agnemyr som då var personalchef på Uddeholm Strip Steel vill inte kommentera uppsägningen.
Flera har sagts upp och reagerat på den österrikiska ledningen sätt att leda ett företaget. Medarbetare talar om "management by fear".
Enligt Sifordföranden Sverre Larsson har stämningen nu förändrats. I juni meddelade koncernen att 156 miljoner ska investeras i Munkfors.
- De har gjort bra saker men metoderna har inte varit så roliga alla gånger, säger Sverre Larsson och antyder att det tog en tid innan ledningen anpassade sig efter svenska lagar och förordningar.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.