Utstationeringsavtal finns till för utländsk arbetskraft som, under en begränsad period, jobbar på svensk arbetsmarknad men för en utländsk aktör. Unionen har lämnat in avtalet till Arbetsmiljöverket dit utländska aktörer kan vända sig för att få information om vad som gäller i Sverige och vad Unionen kan kräva vid en stridsåtgärd. Ett utstationeringsavtal fungerar som en variant av Unionens kollektivavtal men är inte tecknat med en arbetsgivarorganisation som motpart.

Unionen har sedan tidigare tagit fram ett utstationeringsavtal på teknikområdet där man hämtat bestämmelser från Teknikavtalet. Enligt Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, är det den bransch där det är vanligast med utländska tjänstemän, till exempel ingenjörer, IT-tekniker eller arbetsledare. Men det förekommer även inom bemanningsuppdrag och ibland är det svårt att skilja på vad som är vad.

– Man kan säga att det är som ett strippat avtal. Vi måste kräva samma sak av en utländsk aktör som av en svensk men skillnaden är att vi inte får kräva allt, eftersom EU-rätten inte tillåter dem. Sedan kan man frivilligt komma överens om att teckna det vanliga kollektivavtalet, säger Martin Wästfelt.

Enligt Martin Wästfelt är det Unionens förbundsstyrelse som beslutat att man ska ta fram utstationeringsavtalen för att, till skillnad från en del andra fackförbund, vara ”lojala med lagstiftningen”. Även om Unionen inte heller tycker att lagen är perfekt.

– Utan utstationeringsavtalet riskerar vi att det kommer hit aktörer som inte betalar enligt lägstanivåerna och då upprätthåller vi inte skyddet mot löne- och villkorsdumpning. Det är särskilt viktigt att vi gör det eftersom det tyvärr är fler och fler tjänstemannaförbund som tecknar sifferlösa avtal utan lägstalöner.

I nuläget är det en relativt liten andel tjänstemän som kommer till Sverige men Martin Wästfelt menar att det ändå är viktigt för att stå upp för att centrala avtal ska vara normen. Dessutom tror han att motparten kan ifrågasätta varför det är viktigt att svenska aktörer ska följa principer som utländska aktörer inte behöver göra.

– Det här är en liten men viktig pusselbit i hur vi upprätthåller och värnar om den svenska modellen.

Tanken är att man ska ta fram åtminstone ytterligare ett utstationeringsavtal, som ska gälla för Almega Tjänsteföretagens område. Tillsammans med de två som redan finns tror Martin Wästfelt att man täcker upp för majoriteten av Unionens områden där utstationerade tjänstemän finns.