Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Utredare vill underlätta arbetskraftsinvandring

I framtiden befarar regeringens utredare att det kan uppstå arbetskraftsbrist i vissa sektorer. För att möta detta föreslår man att regelverket för arbetstillstånd ändras.
Publicerad
Enligt SCB och Ams kan det uppstå brist på högskoleutbildade och erfarna personer inom framför allt bygg- och tekniksektorn på längre sikt. Även inom vård och omsorg kommer behovet att anställa växa spår man.
För drygt två år sedan tillsattes en utredning som skulle undersöka möjligheterna att lättare bevilja arbetstillstånd i branscher där det råder arbetskraftsbrist. Nu är utredningen, under ledning v Lena Hjelm-Wallén, klar. Bland annat föreslås att det ska bli lättare för arbetstagare utanför EU att få tidsbegränsade arbets- och uppehållstillstånd. Gränsen föreslås ligga på två år, med möjlighet till förlängning. Utredarna anser också att bedömningen av vilka yrkesgrupper som ska omfattas bör ligga på Ams och arbetsmarknadens parter. Moderaterna, centern, kristdemokraterna och miljöpartiet har reserverat sig och tycker att arbetsgivaren ensam ska bedöma om det råder arbetsbrist eller inte.
- Jag har svårt för problembeskrivningen. Jag kan inte göra bedömningen att det system vi har i dag har lett till en massa nej, säger Gösta Karlsson, förbundsekonom på Sif.
Han är tveksam till att behovet av arbetskraft kommer att bli så stort att man behöver gå utanför EU:s gränser. På byggsidan har man redan i dag ett inflöde av arbetskraft från de forna öststaterna.
- Det viktigaste för oss är att de kommer hit och arbetar på rimliga villkor. Vi har haft nog av thailändska bärplockare.
Redan i dag finns möjlighet för arbetsgivare att anställa personer med bristkompetens på så kallade specialistkontrakt. De bestämmelserna föreslår utredningen att man lämnar orörda.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.