Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Utredare vill underlätta arbetskraftsinvandring

I framtiden befarar regeringens utredare att det kan uppstå arbetskraftsbrist i vissa sektorer. För att möta detta föreslår man att regelverket för arbetstillstånd ändras.
Publicerad
Enligt SCB och Ams kan det uppstå brist på högskoleutbildade och erfarna personer inom framför allt bygg- och tekniksektorn på längre sikt. Även inom vård och omsorg kommer behovet att anställa växa spår man.
För drygt två år sedan tillsattes en utredning som skulle undersöka möjligheterna att lättare bevilja arbetstillstånd i branscher där det råder arbetskraftsbrist. Nu är utredningen, under ledning v Lena Hjelm-Wallén, klar. Bland annat föreslås att det ska bli lättare för arbetstagare utanför EU att få tidsbegränsade arbets- och uppehållstillstånd. Gränsen föreslås ligga på två år, med möjlighet till förlängning. Utredarna anser också att bedömningen av vilka yrkesgrupper som ska omfattas bör ligga på Ams och arbetsmarknadens parter. Moderaterna, centern, kristdemokraterna och miljöpartiet har reserverat sig och tycker att arbetsgivaren ensam ska bedöma om det råder arbetsbrist eller inte.
- Jag har svårt för problembeskrivningen. Jag kan inte göra bedömningen att det system vi har i dag har lett till en massa nej, säger Gösta Karlsson, förbundsekonom på Sif.
Han är tveksam till att behovet av arbetskraft kommer att bli så stort att man behöver gå utanför EU:s gränser. På byggsidan har man redan i dag ett inflöde av arbetskraft från de forna öststaterna.
- Det viktigaste för oss är att de kommer hit och arbetar på rimliga villkor. Vi har haft nog av thailändska bärplockare.
Redan i dag finns möjlighet för arbetsgivare att anställa personer med bristkompetens på så kallade specialistkontrakt. De bestämmelserna föreslår utredningen att man lämnar orörda.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.