Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionenfall till EU-domstolen

Ska anställningstiden löpa vidare när ett nytt företag tar över verksamheten? Om det tvistar Unionen och Almega i Arbetsdomstolen, som nu begärt hjälp av EU-domstolen.
Linnea Andersson Publicerad
Peter Hoelstad/TT
EU-domstolen i Luxenburg. Peter Hoelstad/TT

Det blir allt vanligare med övergång av verksamhet, det vill säga att ett företag tar över en redan befintlig verksamhet inklusive den förra arbetsgivarens personal.

Personer över 55 år som har varit anställda hos samma arbetsgivare i mer än tio år har en kollektivavtalad rätt till förlängd uppsägningstid på sex månader vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Vid övergång av verksamhet anser Unionen att den sammanlagda anställningstiden (från såväl tidigare som aktuell arbetsgivare) ska räknas in i uppsägningstiden.

AD-målet rör fyra Unionenmedlemmar som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist av arbetsgivaren ISS Facility Services AB. Unionen stämmer ISS och Almega då de menar att medlemmarna har rätt att tillgodoräkna sig anställningstid som de tjänat in hos sina tidigare arbetsgivare innan ISS tog över verksamheten.

Men Almega och ISS håller inte med, utan menar att det är anställningstiden från och med verksamhetsövergången som ska styra uppsägningstiden.

För att reda ut om Almegas och ISS:s tolkning är förenlig med överlåtelsedirektivet har AD beslutat att inhämta ett så kallat förhandsavgörande från EU-domstolen. Ett beslut som är ytterst ovanligt.

- Det är ovanligt att Arbetsdomstolen ber om ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Mig veterligen är det fjärde gången någonsin som AD gör det, säger Susanne Forssman, förbundsjurist på Unionen.

Hur lång tid EU-domstolen tar på sig är oklart, men det kan ta flera år innan AD till slut avgör målet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.