Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionenfall till EU-domstolen

Ska anställningstiden löpa vidare när ett nytt företag tar över verksamheten? Om det tvistar Unionen och Almega i Arbetsdomstolen, som nu begärt hjälp av EU-domstolen.
Linnea Andersson Publicerad
Peter Hoelstad/TT
EU-domstolen i Luxenburg. Peter Hoelstad/TT

Det blir allt vanligare med övergång av verksamhet, det vill säga att ett företag tar över en redan befintlig verksamhet inklusive den förra arbetsgivarens personal.

Personer över 55 år som har varit anställda hos samma arbetsgivare i mer än tio år har en kollektivavtalad rätt till förlängd uppsägningstid på sex månader vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Vid övergång av verksamhet anser Unionen att den sammanlagda anställningstiden (från såväl tidigare som aktuell arbetsgivare) ska räknas in i uppsägningstiden.

AD-målet rör fyra Unionenmedlemmar som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist av arbetsgivaren ISS Facility Services AB. Unionen stämmer ISS och Almega då de menar att medlemmarna har rätt att tillgodoräkna sig anställningstid som de tjänat in hos sina tidigare arbetsgivare innan ISS tog över verksamheten.

Men Almega och ISS håller inte med, utan menar att det är anställningstiden från och med verksamhetsövergången som ska styra uppsägningstiden.

För att reda ut om Almegas och ISS:s tolkning är förenlig med överlåtelsedirektivet har AD beslutat att inhämta ett så kallat förhandsavgörande från EU-domstolen. Ett beslut som är ytterst ovanligt.

- Det är ovanligt att Arbetsdomstolen ber om ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Mig veterligen är det fjärde gången någonsin som AD gör det, säger Susanne Forssman, förbundsjurist på Unionen.

Hur lång tid EU-domstolen tar på sig är oklart, men det kan ta flera år innan AD till slut avgör målet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.