Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vill se utökat meddelarskydd

Apotekspersonal och kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingens som till exempel jobbcoacher bör också omfattas av meddelarskydd. Det anser Unionen i ett yttrande om regeringens lagförslag.
Ola Rennstam Publicerad
TT
Även apotekspersonal bör omfattas av meddelarskydd, menar Unionen. Liksom Arbetsförmedlingens jobbcoacher. TT

Utredningen om ett stärkt meddelarskydd presenterades i vintras. Lagförslaget innebär i korthet att även privatanställda i verksamheter inom vård, skola och omsorg som finansieras via offentliga medel ska omfattas av meddelarskydd, efterforsknings- och repressalieförbud. Det vill säga ett liknande skydd som offentliganställda har i dag.

Unionen är kritiskt till att förslaget endast omfattar ett skydd inom vård, skola och omsorg. Förbundet ser starka skäl för att även inkludera kompletterande aktörer till Arbetsförmedlingens som jobbcoacher och etableringslotsar.

”Unionen har negativ erfarenhet av vissa utövare inom Arbetsmarknadspolitiska verksamheter och kan konstatera att det finns ett behov av ökad insyn i dessa företag”, skriver förbundet i ett yttrande till TCO, som är remissinstans.

Apotekspersonal är en annan grupp som, enligt Unionen, borde omfattas av det nya meddelarskyddet. Detta eftersom apoteksverksamhet omfattas av patientsäkerhetslagen och i hög grad finansieras genom läkemedelssubventioner och högkostnadsskydd.

Det nya meddelarskyddet föreslås träda i kraft den 1 juli 2015. Om två veckor, den 22 maj, presenterar regeringens utredare ett förslag på ett stärkt arbetsrättsligt skydd för anställda som slår larm om missförhållanden, oegentligheter eller brott på sin arbetsplats, så kallade whistleblowers.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.