Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen har stämt Qatars ambassad tre gånger

Sedan mitten av juli har Unionen stämt Qatars ambassad tre gånger. Det är ovanligt att samma arbetsgivare återkommer så ofta på så kort tid bland fackförbundets stämningar.
Oscar Broström Publicerad
Qatars ambassad i Stockholm till vänster, Qatars flagga till höger.
En man på Qatars ambassad slog sin kvinnliga kollega hårt på rumpan när hon bytte färgpatron på en skrivare. Trots kränkningen utredde ambassaden aldrig saken. Foto: Linnea Andersson och Shutterstock.

Utebliven lön, semesterersättning, sjuklön och brott mot semesterlagen och kvittningslagen*. Det är huvudpunkterna i de tre stämningar som Unionen lämnat in till Stockholms tingsrätt mot Qatars ambassad.

I ett av fallen rör det sig om runt 230 000 kronor i fordran på lön, efter att ambassaden beslutat att börja betala ut nettolön i stället för bruttolön, och lagt över det på den anställda att själv betala in inkomstskatt. Nettolönen uppgick dock inte till bruttolönen minus skatt, enligt Unionen.

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, menar att det inte rör sig om någon riktad insats från fackförbundets sida. Däremot är det inte sällsynt att kollegor på en arbetsplats pratar ihop sig och inser att någon fler råkat ut för liknande fel.

"Svenska lagar ska gälla"

Unionen har vid flera tidigare tillfällen stämt just ambassader. I många fall rör det sig om krockar mellan ambassadstatens lagar och svensk lag.

 Det som ofta gör att det är svårt att komma överens i de ärendena, är att det inte alltid är självklart vilka lagar som gäller: Är det svensk lag eller ambassadlandets lag? Även om vi hävdar att det är svensk rätt som gäller, är det ofta de inte håller med om det, säger Malin Wulkan.

Men i de fallen där Unionen nu tar Qatars ambassad till domstol är fackförbundets linje glasklar.

 Då har vi bedömt att svensk domstol har domsrätt och att svenska lagar ska gälla.

Kollega har sökt Qatars ambassad för en kommentar.

*Kvittningslagen innebär att när en arbetsgivare betalat ut för mycket lön, ska den meddela och söka medgivande från arbetstagaren innan den tar tillbaka lönen, det vill säga kvittar den mot en senare lön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.