Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen har stämt Qatars ambassad tre gånger

Sedan mitten av juli har Unionen stämt Qatars ambassad tre gånger. Det är ovanligt att samma arbetsgivare återkommer så ofta på så kort tid bland fackförbundets stämningar.
Oscar Broström Publicerad
Qatars ambassad i Stockholm till vänster, Qatars flagga till höger.
En man på Qatars ambassad slog sin kvinnliga kollega hårt på rumpan när hon bytte färgpatron på en skrivare. Trots kränkningen utredde ambassaden aldrig saken. Foto: Linnea Andersson och Shutterstock.

Utebliven lön, semesterersättning, sjuklön och brott mot semesterlagen och kvittningslagen*. Det är huvudpunkterna i de tre stämningar som Unionen lämnat in till Stockholms tingsrätt mot Qatars ambassad.

I ett av fallen rör det sig om runt 230 000 kronor i fordran på lön, efter att ambassaden beslutat att börja betala ut nettolön i stället för bruttolön, och lagt över det på den anställda att själv betala in inkomstskatt. Nettolönen uppgick dock inte till bruttolönen minus skatt, enligt Unionen.

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, menar att det inte rör sig om någon riktad insats från fackförbundets sida. Däremot är det inte sällsynt att kollegor på en arbetsplats pratar ihop sig och inser att någon fler råkat ut för liknande fel.

"Svenska lagar ska gälla"

Unionen har vid flera tidigare tillfällen stämt just ambassader. I många fall rör det sig om krockar mellan ambassadstatens lagar och svensk lag.

 Det som ofta gör att det är svårt att komma överens i de ärendena, är att det inte alltid är självklart vilka lagar som gäller: Är det svensk lag eller ambassadlandets lag? Även om vi hävdar att det är svensk rätt som gäller, är det ofta de inte håller med om det, säger Malin Wulkan.

Men i de fallen där Unionen nu tar Qatars ambassad till domstol är fackförbundets linje glasklar.

 Då har vi bedömt att svensk domstol har domsrätt och att svenska lagar ska gälla.

Kollega har sökt Qatars ambassad för en kommentar.

*Kvittningslagen innebär att när en arbetsgivare betalat ut för mycket lön, ska den meddela och söka medgivande från arbetstagaren innan den tar tillbaka lönen, det vill säga kvittar den mot en senare lön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."