Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen har stämt Qatars ambassad tre gånger

Sedan mitten av juli har Unionen stämt Qatars ambassad tre gånger. Det är ovanligt att samma arbetsgivare återkommer så ofta på så kort tid bland fackförbundets stämningar.
Oscar Broström Publicerad
Qatars ambassad i Stockholm till vänster, Qatars flagga till höger.
En man på Qatars ambassad slog sin kvinnliga kollega hårt på rumpan när hon bytte färgpatron på en skrivare. Trots kränkningen utredde ambassaden aldrig saken. Foto: Linnea Andersson och Shutterstock.

Utebliven lön, semesterersättning, sjuklön och brott mot semesterlagen och kvittningslagen*. Det är huvudpunkterna i de tre stämningar som Unionen lämnat in till Stockholms tingsrätt mot Qatars ambassad.

I ett av fallen rör det sig om runt 230 000 kronor i fordran på lön, efter att ambassaden beslutat att börja betala ut nettolön i stället för bruttolön, och lagt över det på den anställda att själv betala in inkomstskatt. Nettolönen uppgick dock inte till bruttolönen minus skatt, enligt Unionen.

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, menar att det inte rör sig om någon riktad insats från fackförbundets sida. Däremot är det inte sällsynt att kollegor på en arbetsplats pratar ihop sig och inser att någon fler råkat ut för liknande fel.

"Svenska lagar ska gälla"

Unionen har vid flera tidigare tillfällen stämt just ambassader. I många fall rör det sig om krockar mellan ambassadstatens lagar och svensk lag.

 Det som ofta gör att det är svårt att komma överens i de ärendena, är att det inte alltid är självklart vilka lagar som gäller: Är det svensk lag eller ambassadlandets lag? Även om vi hävdar att det är svensk rätt som gäller, är det ofta de inte håller med om det, säger Malin Wulkan.

Men i de fallen där Unionen nu tar Qatars ambassad till domstol är fackförbundets linje glasklar.

 Då har vi bedömt att svensk domstol har domsrätt och att svenska lagar ska gälla.

Kollega har sökt Qatars ambassad för en kommentar.

*Kvittningslagen innebär att när en arbetsgivare betalat ut för mycket lön, ska den meddela och söka medgivande från arbetstagaren innan den tar tillbaka lönen, det vill säga kvittar den mot en senare lön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.