Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen förlorade mål om lönepotter

Det är fritt fram för arbetsgivare inom teknikområdet att ge hela lönepotten till anställda på en viss arbetsplats. Det står klart efter en dom i Arbetsdomstolen, där Unionen förlorade ett principiellt viktigt mål mot Teknikarbetsgivarna.
Johanna Rovira Publicerad
Arbetsdomstolens skylt.
Foto: Claudio Bresciani/TT

Anställda på större företag som finns på flera orter har hittills kunnat räkna med att varje arbetsplats har sin egen lönepott att dela på. Men efter domen i AD står det arbetsgivarna inom teknikområdet i princip fritt att klumpa ihop alla anställdas löner från företagets samtliga arbetsplatser, göra en stor gemensam pott och ge rubbet (utöver garantibeloppet) till anställda på en enda arbetsplats.

Anledningen till att de kan göra så är att AD nu förklarat att orden ”vid företaget” i teknikavtalet ska tolkas som Teknikarbetsgivarna vill och inte som det faktiskt har fungerat.

Två av domstolens ledamöter gick dock på Unionens linje och ansåg att orden ”vid företaget” syftar på företaget som helhet bara i undantagsfall - när det funnits en klar praxis eller en lokal överenskommelse om att räkna företaget som en helhet.

- Frågan har varit känd i tre avtalsrörelser utan att vi nått fram till någon lösning, och vi tyckte att den var så pass viktig att vi ville pröva den i AD, säger Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen.

AD:s beslut innebär att en arbetsgivare skulle kunna använda större delen av arbetsplatsernas samtliga lönepotter till att höja lönerna på de ställen där det är svårast att behålla folk. Niklas Hjert är dock ganska hoppfull om att domen inte kommer att leda till någon större förändring för förbundets medlemmar.

- De flesta arbetsgivare vill ändå hålla löneprocessen på lokal nivå och vi tror så klart att det är på arbetsplatsnivå man kan föra meningsfulla diskussioner. Men vi har ändå förberett en strategi för hur vi lokalt ska kunna bemöta de arbetsgivare som vill använda sig av möjligheten som domen öppnat för, säger Niklas Hjert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.