Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen förlorade handhälsningsmål

Lärarvikarien som inte ville skaka hand med manliga kollegor av religiösa skäl blev inte diskriminerad. Det konstaterar Arbetsdomstolen i en dom och slår fast att det inte går att bevisa att skolan ställt krav på handhälsning.
Ola Rennstam Publicerad
colourbox.com
colourbox.com

Tidningen Kollega har tidigare rapporterat om tvisten mellan friskolan i Helsingborg och en 20-årig lärarvikarie som är troende muslim. Kvinnan arbetade åt ett företag som hyr ut lärarvikarier och i augusti 2016 började hon vikariera på friskolan.

Lärarvikarien blev uppkallad till rektorns kontor för att reda ut varför hon inte skakat hand med en manlig skolvärd, i stället hade kvinnan besvarat hälsningen genom att placera ena handen på hjärtat och utföra en lätt bugning. Enligt lärarvikarien gav rektorn henne ett ultimatum: Antingen börjar du skaka hand med alla eller så kan du inte vikariera på skolan vid fler tillfällen. Skolans rektor har förnekat att hon ställt något ultimatum, i stället ska hon ha beskrivit de regler om jämställdhet och likabehandling som gäller enligt Skollagen och läroplanen.

Kvinnan kände sig kränkt av rektorns agerande och kontaktade Unionen som stämde friskolan för diskriminering. Nu har Arbetsdomstolen kommit med sitt avgörande och konstaterar att Unionen inte har kunnat visa att diskriminering har ägt rum.

Arbetsdomstolen slår fast att ord står mot ord om vad som egentligen sades på rektorsexpeditionen. Domstolen ifrågasätter dock tillförlitligheten i lärarvikariens uppgifter och konstaterar att det inte är klarlagt om rektorn uttryckligen ställt krav på att kvinnan skulle handhälsa även på kollegor av motsatt kön. Unionen ska nu betala arbetsgivarsidans rättegångskostnader på närmare 350 000 kronor.

Unionen önskar att huvudfrågan i tvisten hade prövats, i stället anser förbundet att Arbetsdomstolens dom blev en form av ickesvar.
– Vi är besvikna. Det är beklagligt att Arbetsdomstolen inte svarar på den intressanta och viktiga principfrågan, det vill säga att de alltså inte tar ställning till om det var berättigat att ställa kravet på handhälsning eller inte. Vi hade hoppats på att få ett tydligare rättsläge, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.