Unionen förlorade handhälsningsmål

Lärarvikarien som inte ville skaka hand med manliga kollegor av religiösa skäl blev inte diskriminerad. Det konstaterar Arbetsdomstolen i en dom och slår fast att det inte går att bevisa att skolan ställt krav på handhälsning.

Ola Rennstam Publicerad 11 april 2018, kl 11:41

Tidningen Kollega har tidigare rapporterat om tvisten mellan friskolan i Helsingborg och en 20-årig lärarvikarie som är troende muslim. Kvinnan arbetade åt ett företag som hyr ut lärarvikarier och i augusti 2016 började hon vikariera på friskolan.

Lärarvikarien blev uppkallad till rektorns kontor för att reda ut varför hon inte skakat hand med en manlig skolvärd, i stället hade kvinnan besvarat hälsningen genom att placera ena handen på hjärtat och utföra en lätt bugning. Enligt lärarvikarien gav rektorn henne ett ultimatum: Antingen börjar du skaka hand med alla eller så kan du inte vikariera på skolan vid fler tillfällen. Skolans rektor har förnekat att hon ställt något ultimatum, i stället ska hon ha beskrivit de regler om jämställdhet och likabehandling som gäller enligt Skollagen och läroplanen.

Kvinnan kände sig kränkt av rektorns agerande och kontaktade Unionen som stämde friskolan för diskriminering. Nu har Arbetsdomstolen kommit med sitt avgörande och konstaterar att Unionen inte har kunnat visa att diskriminering har ägt rum.

Arbetsdomstolen slår fast att ord står mot ord om vad som egentligen sades på rektorsexpeditionen. Domstolen ifrågasätter dock tillförlitligheten i lärarvikariens uppgifter och konstaterar att det inte är klarlagt om rektorn uttryckligen ställt krav på att kvinnan skulle handhälsa även på kollegor av motsatt kön. Unionen ska nu betala arbetsgivarsidans rättegångskostnader på närmare 350 000 kronor.

Unionen önskar att huvudfrågan i tvisten hade prövats, i stället anser förbundet att Arbetsdomstolens dom blev en form av ickesvar.
– Vi är besvikna. Det är beklagligt att Arbetsdomstolen inte svarar på den intressanta och viktiga principfrågan, det vill säga att de alltså inte tar ställning till om det var berättigat att ställa kravet på handhälsning eller inte. Vi hade hoppats på att få ett tydligare rättsläge, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.

Ola Rennstam

ola.rennstam@kollega.se

Arbetsrätt

Tog stol från jobbets container – tvingas böta

En man i Skåne tog en kontorsstol från en container utanför sitt jobb. Nu döms han till 10 000 kronor i böter. Att ta saker från sin arbetsgivare är nästan alltid otillåtet – även om det finns undantag.

Kontorsstolar i ett ljust kontor som används för att belysa fråga om det är tillåtet att ta arbetsplatsens saker hem. — Det är inte tillåtet att låna hem en kontorsstol utan att fråga om lov först, enligt en dom från Lunds tingsrätt. Att den kanske skulle slängas saknar betydelse. Colourbox

Två kollegor vid Lunds universitet hittade tre kontorsstolar i en container utanför jobbet. Männen tyckte att stolarna var i hyggligt skick och bar därför in dem igen, skriver tidningen Lundagård. Tanken var att använda dem som reservstolar.

Några veckor senare stoppade en väktare en av männen när han rullade ut en av kontorsstolarna till sin bil. Mannen uppgav att han skulle ta hem stolen till sin son, för att sonen skulle se om han gillade modellen.

Väktaren skrev en rapport och universitet uppmanade därefter mannen att ta tillbaka stolen till arbetsplatsen. Det gjorde han också, men polisanmäldes ändå för att ha tagit den.

Döms för egenmäktigt förfarande

Tingsrätten i Lund ansåg att mannen har gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, ett brott man kan bli dömd för om man olovligen tagit något utan avsikt att behålla det. Straffet blev 20 dagsböter på sammanlagt 10 000 kronor. Enligt domen spelade det ingen roll att mannen hittat stolen i en container eftersom stolen tillhörde universitetet så fort den burits tillbaka till universitetets lokaler.

Får man ta en penna från jobbet?

Att ta en kontorsstol från sin arbetsgivare hör kanske till ovanligheterna. Men många har nog fått med sig kontorsmaterial som papper och pennor hem någon gång. Huruvida det är brottsligt eller inte beror på om du tar grejerna för att använda dem privat eller inte. Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

– Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren, har Annika Jonasson, jurist på Unionen, tidigare sagt till Kollega.

Inte stöld att ta choklad på Cloetta

Avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren kan leda till arbetsrättsliga åtgärder. Men arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska kunna vara grund för ett avskedande.

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att en stöld inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Ett liknande fall rörde en kvinnlig polisanställd som tog med sig ett paket kaffe hem från sin arbetsgivare. Hon hävdade i rätten att det fanns en kultur av att låna hem saker från stationen och att hon skulle köpa nytt kaffe till arbetsplatsen. Hon dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten.

Det här gäller när du tar saker från jobbet

Det är inte tillåtet att ta arbetsgivarens egendom utan uttryckligt tillstånd.
Att ta saker kan vara brottsligt och bedömas som stöld, ringa stöld eller egenmäktigt förfarande.
Värdet spelar liten roll – även småsaker som pennor, kuvert eller kaffe kan få konsekvenser.
Arbetsgivaren måste kunna visa att du haft uppsåt att använda saken privat för att det ska kunna leda till avsked.
Interna regler och kultur spelar roll – otydliga riktlinjer kan påverka hur domstolar bedömer situationen.