Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen förlorade handhälsningsmål

Lärarvikarien som inte ville skaka hand med manliga kollegor av religiösa skäl blev inte diskriminerad. Det konstaterar Arbetsdomstolen i en dom och slår fast att det inte går att bevisa att skolan ställt krav på handhälsning.
Ola Rennstam Publicerad
colourbox.com
colourbox.com

Tidningen Kollega har tidigare rapporterat om tvisten mellan friskolan i Helsingborg och en 20-årig lärarvikarie som är troende muslim. Kvinnan arbetade åt ett företag som hyr ut lärarvikarier och i augusti 2016 började hon vikariera på friskolan.

Lärarvikarien blev uppkallad till rektorns kontor för att reda ut varför hon inte skakat hand med en manlig skolvärd, i stället hade kvinnan besvarat hälsningen genom att placera ena handen på hjärtat och utföra en lätt bugning. Enligt lärarvikarien gav rektorn henne ett ultimatum: Antingen börjar du skaka hand med alla eller så kan du inte vikariera på skolan vid fler tillfällen. Skolans rektor har förnekat att hon ställt något ultimatum, i stället ska hon ha beskrivit de regler om jämställdhet och likabehandling som gäller enligt Skollagen och läroplanen.

Kvinnan kände sig kränkt av rektorns agerande och kontaktade Unionen som stämde friskolan för diskriminering. Nu har Arbetsdomstolen kommit med sitt avgörande och konstaterar att Unionen inte har kunnat visa att diskriminering har ägt rum.

Arbetsdomstolen slår fast att ord står mot ord om vad som egentligen sades på rektorsexpeditionen. Domstolen ifrågasätter dock tillförlitligheten i lärarvikariens uppgifter och konstaterar att det inte är klarlagt om rektorn uttryckligen ställt krav på att kvinnan skulle handhälsa även på kollegor av motsatt kön. Unionen ska nu betala arbetsgivarsidans rättegångskostnader på närmare 350 000 kronor.

Unionen önskar att huvudfrågan i tvisten hade prövats, i stället anser förbundet att Arbetsdomstolens dom blev en form av ickesvar.
– Vi är besvikna. Det är beklagligt att Arbetsdomstolen inte svarar på den intressanta och viktiga principfrågan, det vill säga att de alltså inte tar ställning till om det var berättigat att ställa kravet på handhälsning eller inte. Vi hade hoppats på att få ett tydligare rättsläge, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.