Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tvist om hur EU-avtal ska infrias

Företrädare för fack och arbetsgivare överlägger om hur EU-avtalet om distansarbete ska genomföras. Resultatet kan bli avgörande för arbetsmarknadens framtida reglering.
Publicerad
- Frivilliga avtal är ett oerhört principiellt viktigt genombrott för den nordiska modellen på EU-nivå. Förhoppningen är att den här modellen ska ge avtal i stället för lagstiftning, säger Ingemar Hamskär, TCO:s chefsjurist.
Det historiska avtalet om distansarbete slöts våren 2002 av Europafacket EFS och den europeiska arbetsgivarorganisationen UNICE/CEEP. Det var första gången ett avtal slöts frivilligt, utan inblandning av EU-kommissionen.
Innan Svenskt Näringsliv bestämde sig för att bjuda in TCO, LO och Saco till samtal om hur EU-avtalet ska genomföras i Sverige var man tveksam till att agera aktivt vid genomförandet. Men nu har arbetsgivarna svängt och vill agera gemensamt med facket.
- Vi förespråkar frivillighet. Kollektivavtal är inte förstahandsvalet för oss, vi är mer inne på att hitta gemensamma riktlinjer, säger Kent Brorsson, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.
De svenska facken har hela tiden utgått från att avtalet ska införlivas genom förhandlingar och kollektivavtal i respektive bransch. TCO strävar i överläggningarna efter att få en ordning för genomförandet i Sverige, få till stånd gemensamma riktlinjer och att de offentliga arbetsgivarna ska bjudas in till samtalen.
- En överenskommelse skulle ha stor betydelse. Den skulle bana väg för TCO-förbunden att införliva berörda delar av distansarbetsavtalet genom kollektivavtal, säger Ingemar Hamskär.
Mycket talar för att parterna kommer överens under året. Det tror Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt.
- Samtliga avtalsslutande parter kommer att ta upp detta med motparten. Avtalet om distansarbete bör ligga i separata avtal för respektive bransch. Det är troligt att Facken inom Industrin kommer att träffa likalydande avtal, säger Lars-Bonny Ramstedt som menar att det är svårt att se om det är någon avvikelse mellan branscherna.
På Svenskt Näringsliv poängterar Kent Brorsson motsatsen:
- Jag tror inte att detta blir ett inslag i avtalsrörelsen 2004. En aspekt är att behovet och intresset att hantera distansarbete varierar mellan branscherna. Valfriheten ska finnas när vi kommer fram till någon typ av riktlinjer.
Lars-Bonny Ramstedt tror inte att arbetsgivarna kommer att backa.
- Självklart ska detta genomföras i kommande avtalsrörelse. Det vore hårresande om Svenskt Näringsliv ryggar för något som deras organisation slutit avtal om.
Enligt EU-avtalet har parterna tre år på sig att genomföra det i respektive land, misslyckas man kan den framtida vägen i stället bli lagstiftning.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.