Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tre av tio uppsagda kräver ingen förtur till nytt arbete

Endast två tredjedelar av uppsagda utnyttjar möjligheten att anmäla företrädesrätt till ett nytt jobb hos arbetsgivaren visar en rapport från Umeå universitet. Endast var tionde tjänsteman som kräver förtur återanställs.<br />
Publicerad
För att få företrädesrätt till återanställning krävs att man anmäler sitt intresse för den. Carin Ulander-Wänman, författare till rapporten, tror att en orsak till att många inte kräver förtur är att man inte ser någon chans till en ny anställning.
En annan orsak kan vara att företrädesrättens giltighet har förkortats från ett år till nio månader.
- Förr hann många till exempel få ett sommarjobb innan företrädesrätten gått ut och då förlängdes den vilket innebar att den hade ett högre värde.
Rapporten bygger på en enkät bland drygt 220 personalansvariga hos främst privata arbetsgivare som varslade om uppsägning under -99. Majoriteten behövde senare ny arbetskraft men endast 20 procent av samtliga uppsagda, och tio procent av tjänstemännen, återanställdes.
Den vanligaste orsaken var brist på tillräckliga kvalifikationer uppgav arbetsgivarna. De flesta var kritiska till företrädesrätten som de ansåg var ett hinder för flexibilitet och rekrytering av önskad kompetens.
Majoriteten valde i stället att anställa någon annan, omplacera personal, beordra övertidsarbete eller hyra in personal. 22 procent, och då främst småföretagare, uppgav att de väntade med att nyanställa för att slippa återanställa.
Bland de uppsagda som var minst 45 år krävde ungefär lika stor andel företrädesrätt som övriga.
- Men trots att de borde hamna långt upp på turordningslistan blev de inte återanställda i högre grad än de andra uppsagda.
- När lagen kom till skulle just den här gruppen få ett särskilt skydd mot att slås ut från arbetsmarknaden. Då tänkte man sig att konjunktursvängningar kunde ske. Men den strukturomvandling från industri- till kunskapssamhälle som skett har också betytt att villkoren för anställda förändrats och därför kan företrädesrätten behöva kompletteras, säger Carin Ulander-Wänman.
- Ett sätt att se på resultatet är att kompetensutveckling kan vara viktigare än företrädesrätten för anställningstryggheten. Det gäller framför allt tjänstemännen som måste se till att ha en kompetens som är allmänt attraktiv på arbetsmarknaden och inte är så lätt att byta ut.

ANITA TÄPP

Kort om företrädesrätten:
Finns inskriven i lagen om anställningsskydd, las. Gäller främst tillsvidareanställda som sägs upp på grund av arbetsbrist. Räknat från uppsägningen och nio månader efter uppsägningstiden. Den uppsagde måste själv anmäla att man kräver företrädesrätt. Vanligast är att man kryssar i en ruta på uppsägningshandlingen. Om uppsägningsbeskedet saknar information om att en anmälan om företrädesrätten krävs har den uppsagde ändå skyddet.










Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."