Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tre av tio uppsagda kräver ingen förtur till nytt arbete

Endast två tredjedelar av uppsagda utnyttjar möjligheten att anmäla företrädesrätt till ett nytt jobb hos arbetsgivaren visar en rapport från Umeå universitet. Endast var tionde tjänsteman som kräver förtur återanställs.<br />
Publicerad
För att få företrädesrätt till återanställning krävs att man anmäler sitt intresse för den. Carin Ulander-Wänman, författare till rapporten, tror att en orsak till att många inte kräver förtur är att man inte ser någon chans till en ny anställning.
En annan orsak kan vara att företrädesrättens giltighet har förkortats från ett år till nio månader.
- Förr hann många till exempel få ett sommarjobb innan företrädesrätten gått ut och då förlängdes den vilket innebar att den hade ett högre värde.
Rapporten bygger på en enkät bland drygt 220 personalansvariga hos främst privata arbetsgivare som varslade om uppsägning under -99. Majoriteten behövde senare ny arbetskraft men endast 20 procent av samtliga uppsagda, och tio procent av tjänstemännen, återanställdes.
Den vanligaste orsaken var brist på tillräckliga kvalifikationer uppgav arbetsgivarna. De flesta var kritiska till företrädesrätten som de ansåg var ett hinder för flexibilitet och rekrytering av önskad kompetens.
Majoriteten valde i stället att anställa någon annan, omplacera personal, beordra övertidsarbete eller hyra in personal. 22 procent, och då främst småföretagare, uppgav att de väntade med att nyanställa för att slippa återanställa.
Bland de uppsagda som var minst 45 år krävde ungefär lika stor andel företrädesrätt som övriga.
- Men trots att de borde hamna långt upp på turordningslistan blev de inte återanställda i högre grad än de andra uppsagda.
- När lagen kom till skulle just den här gruppen få ett särskilt skydd mot att slås ut från arbetsmarknaden. Då tänkte man sig att konjunktursvängningar kunde ske. Men den strukturomvandling från industri- till kunskapssamhälle som skett har också betytt att villkoren för anställda förändrats och därför kan företrädesrätten behöva kompletteras, säger Carin Ulander-Wänman.
- Ett sätt att se på resultatet är att kompetensutveckling kan vara viktigare än företrädesrätten för anställningstryggheten. Det gäller framför allt tjänstemännen som måste se till att ha en kompetens som är allmänt attraktiv på arbetsmarknaden och inte är så lätt att byta ut.

ANITA TÄPP

Kort om företrädesrätten:
Finns inskriven i lagen om anställningsskydd, las. Gäller främst tillsvidareanställda som sägs upp på grund av arbetsbrist. Räknat från uppsägningen och nio månader efter uppsägningstiden. Den uppsagde måste själv anmäla att man kräver företrädesrätt. Vanligast är att man kryssar i en ruta på uppsägningshandlingen. Om uppsägningsbeskedet saknar information om att en anmälan om företrädesrätten krävs har den uppsagde ändå skyddet.










Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Chef får halv miljon – efter att ha fått sparken

En ekonomichef på ett byggbolag blev avskedad. På helt felaktiga grunder ansåg han och Unionen, som tog fallet till domstol. Nu är parterna överens om förlikning, som ger mannen 500 000 kronor.
Sandra Lund Publicerad 19 maj 2026, kl 06:02
En persons hand syns i bild, den signerar ett dokument
Den ekonomichef som blev avskedad får nu en halv miljon kronor efter en förlikning mellan fack och arbetsgivare. Foto: Jessica Gow/TT

Mannen hade knappt jobbat i ett halvår på bolaget, där han skulle ansvara bland annat för budgetering och affärsutveckling. Ett halvår senare ville bolaget köpa ut honom, men han vägrade.

Då inledde arbetsgivaren en process för att bli av med honom. Orsaken till det ska ha varit olika syn på vem som egentligen skrivit under en blankett, som skulle skickas in till ett fondbolag där vissa anställda hade sina pensionsförsäkringar. Bolaget anser att chefen förfalskat vd:ns namnteckning.

Får en halv miljon efter förlikning

Ekonomichefen och hans fackförbund Unionen menar att det inte stämmer, och att chefen saknade skäl att sparka honom. Därför stämde man bolaget till Arbetsdomstolen (AD), vilket Kollega tidigare berättat.

Unionen yrkade då på dryga 160 000 kronor för bland annat utebliven lön, tjänstepension och bilförmån. 

Samt ett allmänt skadestånd på 190 000 kronor.

Nu har parterna i stället kommit överens i en så kallad förlikning. Mannen får nu 500 000 kronor.