Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

TCO kritiskt till grönbok om arbetsrätt

Genom en grönbok, en typ av diskussionsunderlag, vill EU-kommissionen starta en debatt om arbetsrätten och hur den kan utvecklas för att öka produktiviteten och minska arbetslösheten. TCO menar att arbetsrätten framför allt är en fråga för nationerna själva.
Publicerad
- Vi är oroliga för var det här ska landa och hur mycket EU ska bestämma, säger Ingemar Hamskär, TCO:s chefsjurist.
Kommissionen har ställt 14 frågor att besvaras av den som vill. Bland annat vill kommissionen veta hur man kan förändra arbetsrätten och kollektivavtalen så att de ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden.
- Enligt kommissionen är anställningsskyddet i tillsvidareanställningar problemet när det gäller den tröga rörligheten, Vi tycker inte att trygghet står i motsats till flexibilitet. Vi tycker att man ska satsa på att öka tryggheten i övriga anställningar i stället, säger Ingemar Hamskär.
En annan fråga som kommissionen väcker är om man bör ha ett enhetligt arbetstagarbegrepp inom Europa. I dag kan man i stort sett säga att man, åtminstone i Sverige, är antingen uppdragstagare eller uppdragsgivare. Arbetsrätten och kollektivavtalen omfattar då uppdragstagarna, de anställda. Kommissionen sänder signaler om att man vill införa ett mellansteg, en typ av egenanställning. Men det vänder sig TCO kraftigt emot.
- Vi vill värna rätten att vara anställd. Annars är vi oroliga att man kan tvingas in i en företagarroll. Låt säga att du jobbar hos en arbetsgivare som beslutar att dina arbetsuppgifter bör utföras av ett bolag i stället. Över en natt kan du tvingas bli företagare med bara en uppdragsgivare. I ett slag gör man så att arbetsrätten inte omfattar delar av arbetsmarknaden, säger Hamskär.
Tanken är att grönboken så småningom ska leda till gemensamma arbetsrättsprinciper i EU. Men Ingemar Hamskär utesluter inte att det, trots löften om motsatsen, skulle kunna landa i ett direktiv, om det finns ett brett stöd för det.
- Våra politiker är ju väldigt intresserade av det här. Det är viktigt att vara med på ett tidigt stadium, säger Ingemar Hamskär.
Även Sif har yttrat sig om grönboken. I stort sett menar förbundet att frågor som rör arbetsrätten bör regleras av medlemsstaterna själva.
Den som vill lämna sina synpunkter till kommissionen har fram till den sista mars på sig.

LINDA SVENSSON

Fotnot: En grönbok är ett meddelande från kommissionen som ska stimulera debatt och diskussion inom ett ämne. Synpunkterna kan så småningom sammanställas till en vitbok, förslag till gemensamma åtgärder.




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.