- Ofta har man inga andra referensramar än att man har mött tyskar i liftkön varje år, säger Magnus Frostenson på Handelshögskolan i Stockholm, som har skrivit en avhandling om vad som krävs av utländska ägare för att vinna acceptans i den svenska organisationen.
Han har undersökt fyra svenska företag inom olika branscher som blivit uppköpta av bolag från Tyskland, Storbritannien, Finland och USA. Genom intervjuer med medarbetarna har han försökt kartlägga vad som är ett vinnande koncept vid uppköp.
Det allra viktigaste för svenska anställda är att de får behålla kontrollen över sin arbetssituation. Att organisationen och rutinerna förändras bekommer dem inte lika mycket som om friheten i det egna arbetet påverkas.
- Svenskar är vana vid inflytande. Det är viktigt att den nya ägaren ger ett visst handlingsutrymme för den svenska organisationen att anpassa sig.
I många framgångsrika fusioner har det uppköpande företaget skickat så kallade brobyggare i förväg, vars uppgift är att pejla in stämningen i den svenska organisationen, undersöka affärskulturen och skapa dialog med medarbetarna.
Om kunskaperna om det utländska företaget brister tenderar svenskar att ta till nationella stereotyper.
- Människor är medvetna om stereotyperna och använder dem gärna. Men att man känner till dem innebär också att man kan hantera dem. Ju mer man arbetar tillsammans desto mer löses de dessutom upp, säger Magnus Frostenson.
Företagens status kan också ha stor betydelse för hur de accepteras av de anställda. Är det fråga om ett företag som är en framgångssaga och vunnit stor respekt internationellt kan det påverka positivt. Särskilt i företag där man vet att man måste utvecklas kan uppköpet då upplevas som nästan bara positivt. Om det däremot är fråga om ett företag som står för något man inte strävar mot kan effekten bli den motsatta. Då uppstår ofta det vi kallar kulturkrockar.
- Kulturkrockar blir ganska lätt en slasktratt där man stoppar ned alla problem. Identifikationsfaktorn är viktig. Vad är vi i dag och vad vill vi bli?
Tidigare undersökningar visar trots allt att fusioner med utländska företag brukar gå smidigare än svensk-svenska diton. Vid internationella sammanslagningar ursäktar man varandra mer för det man upplever som fel och brister.
- Vi vill ju alla accepteras för dem vi är, säger Magnus Frostenson.
LINDA SVENSSON
Han har undersökt fyra svenska företag inom olika branscher som blivit uppköpta av bolag från Tyskland, Storbritannien, Finland och USA. Genom intervjuer med medarbetarna har han försökt kartlägga vad som är ett vinnande koncept vid uppköp.
Det allra viktigaste för svenska anställda är att de får behålla kontrollen över sin arbetssituation. Att organisationen och rutinerna förändras bekommer dem inte lika mycket som om friheten i det egna arbetet påverkas.
- Svenskar är vana vid inflytande. Det är viktigt att den nya ägaren ger ett visst handlingsutrymme för den svenska organisationen att anpassa sig.
I många framgångsrika fusioner har det uppköpande företaget skickat så kallade brobyggare i förväg, vars uppgift är att pejla in stämningen i den svenska organisationen, undersöka affärskulturen och skapa dialog med medarbetarna.
Om kunskaperna om det utländska företaget brister tenderar svenskar att ta till nationella stereotyper.
- Människor är medvetna om stereotyperna och använder dem gärna. Men att man känner till dem innebär också att man kan hantera dem. Ju mer man arbetar tillsammans desto mer löses de dessutom upp, säger Magnus Frostenson.
Företagens status kan också ha stor betydelse för hur de accepteras av de anställda. Är det fråga om ett företag som är en framgångssaga och vunnit stor respekt internationellt kan det påverka positivt. Särskilt i företag där man vet att man måste utvecklas kan uppköpet då upplevas som nästan bara positivt. Om det däremot är fråga om ett företag som står för något man inte strävar mot kan effekten bli den motsatta. Då uppstår ofta det vi kallar kulturkrockar.
- Kulturkrockar blir ganska lätt en slasktratt där man stoppar ned alla problem. Identifikationsfaktorn är viktig. Vad är vi i dag och vad vill vi bli?
Tidigare undersökningar visar trots allt att fusioner med utländska företag brukar gå smidigare än svensk-svenska diton. Vid internationella sammanslagningar ursäktar man varandra mer för det man upplever som fel och brister.
- Vi vill ju alla accepteras för dem vi är, säger Magnus Frostenson.
LINDA SVENSSON
