Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svårt enas om invandraravtal

I våras föddes tanken om ett gemensamt integrationsavtal för arbetsgivare och fackförbund inom industrin, men avtalet är ännu inte klart. Man har svårt att hitta en modell som håller.
Publicerad
- Vi är överens om hur avtalet ska se ut, vi har tagit fram ett förslag. Det vi möjligen är oense om är den rent juridiska utformningen, säger Magnus Hildebrand från Sifs förhandlingsenhet.
Enligt förslaget ska invandrare kunna arbeta under en tidsbegränsad period och få yrkesutbildning, språkundervisning, fadderverksamhet och lön. På så sätt får nyanlända invandrare hjälp att komma in på arbetsmarknaden och i samhället samtidigt som industrierna får extra arbetskraft.
Pappers och Industrifacket har för tillfället hoppat av diskussionerna. Enligt Lennart Olovsson, avtalssekreterare på Pappers, är förbundet positivt till ett integrationsavtal men han ser stora svårigheter med att få ner det på papper.
- Vi är överens om mål och syfte men bland annat frågor som vem som ska omfattas av avtalet är svåra att lösa. Häromdagen pratade jag med Sifs Lars-Bonny Ramstedt som sa till mig att jag skulle vara glad som tar det lugnt med avtalet.
Industrifackets avtalssekreterare Kurt Walther säger att förbundet avvaktar med avtalet tillsvidare.
- Vad jag har förstått blir det inget gemensamt avtal och det verkar som om flera förbund arbetar var och en för sig, säger han.
Men samarbetet mellan Sif, Civilingenjörsförbundet, Metall, Metallgruppen och Teknikföretagen går framåt enligt Magnus Hildebrand.
- Vi vill fortsätta att söka en bra lösning och på sikt tror vi ändå att det är möjligt med ett samarbete över gränserna.


MARIKA THORN GILLSTRÖM

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.

Arbetsrätt

Blev uppsagd från Tesla – kallades illojal

En medarbetare på Tesla bad om två timmars föräldraledighet för att kunna hämta barn på förskolan. Kort därefter blev han uppsagd, anklagad för illojalitet och samarbetssvårigheter. Nu stämmer Unionen elbilsjätten.
Ola Rennstam Publicerad 1 april 2026, kl 11:36
Bilar på väg in till en Tesla-verkstad.
Unionen stämmer biltillverkaren Tesla efter att en anställd sagts upp på grund av illojalitet och bristande prestation. Uppsägningen innebar att mannen förlorade Teslaaktier värda 144 000 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Den 34-åriga mannen hade en senior roll på en av Teslas anläggningar utanför Stockholm. Där hade han bland annat hand om försäkringsärenden och mötte kunder i verkstaden på TM Sweden AB, Teslas svenska dotterbolag.
 

Bad om ledigt – förlorade jobbet

I höstas bad han sin arbetsgivare om att få bli föräldraledig på 25 procent för att kunna hämta sina barn på förskolan. Arbetsgivaren hade nämligen ändrat hans arbetstider från klockan 07-16 till 08-17. Det innebar att förskolan hann stänga innan han kunde hämta barnen. 
Teslas svar blev att han kunde vara föräldraledig, men mellan klockan 8 och 10 på morgonen – ett upplägg som inte på något sätt underlättade hämtningen.

Kort därefter sade företaget upp honom av personliga skäl. Tesla hävdade att mannen hade samarbetssvårigheter, hade underpresterat, bristande kundnöjdhet samt varit illojal mot bolaget. 

Fick toppbetyg – ändå uppsagd

Unionen har en annan uppfattning i frågan. Förbundet påpekar att medlemmen blev befordrad ett halvår tidigare och att han hade fina vitsord.
– En kort tid före uppsägningen gav bolaget honom omdömet ”top scorer” – det vill säga bolagets högsta betyg för prestation.  Att medlemmen skulle ha underpresterat är inte korrekt, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.
 

Unionen: Kräver 150 000 i skadestånd

Unionen menar att uppsägningen saknar saklig grund och har nu stämt TM Sweden i Solna tingsrätt. 
– De påståenden som arbetsgivaren lägger till grund för uppsägningen stämmer inte. Uppsägningen initierades efter att medlemmen ansökt om föräldraledighet för att kunna hämta sitt barn på förskola. Det är därför vi driver det här, förklarar Lena Isenstam. 

Unionen kräver 150 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Förlorade aktier värda 144 000 kronor

Som en följd av uppsägningen förlorade Teslamedarbetaren dessutom en aktiepost i det amerikanska moderbolaget Tesla Inc som värderas till cirka 144 000 kronor. Eftersom uppsägningen inte har sakliga skäl bör arbetsgivaren kompensera medlemmen för aktieinnehavet, menar Unionen i sin stämningsansökan. 

Kollega söker TM Sweden AB för en kommentar.

TM Sweden AB

  • Svenskt dotterbolag till det amerikanska biltillverkare Tesla Inc.
  • Företaget hanterar service, reparationer och laddstationsnätverk för Teslas elbilar.
  • TM Sweden har sedan 2023 varit i en utdragen konflikt med fackförbundet IF Metall eftersom företaget vägrar teckna kollektivavtal.