Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svårt enas om invandraravtal

I våras föddes tanken om ett gemensamt integrationsavtal för arbetsgivare och fackförbund inom industrin, men avtalet är ännu inte klart. Man har svårt att hitta en modell som håller.
Publicerad
- Vi är överens om hur avtalet ska se ut, vi har tagit fram ett förslag. Det vi möjligen är oense om är den rent juridiska utformningen, säger Magnus Hildebrand från Sifs förhandlingsenhet.
Enligt förslaget ska invandrare kunna arbeta under en tidsbegränsad period och få yrkesutbildning, språkundervisning, fadderverksamhet och lön. På så sätt får nyanlända invandrare hjälp att komma in på arbetsmarknaden och i samhället samtidigt som industrierna får extra arbetskraft.
Pappers och Industrifacket har för tillfället hoppat av diskussionerna. Enligt Lennart Olovsson, avtalssekreterare på Pappers, är förbundet positivt till ett integrationsavtal men han ser stora svårigheter med att få ner det på papper.
- Vi är överens om mål och syfte men bland annat frågor som vem som ska omfattas av avtalet är svåra att lösa. Häromdagen pratade jag med Sifs Lars-Bonny Ramstedt som sa till mig att jag skulle vara glad som tar det lugnt med avtalet.
Industrifackets avtalssekreterare Kurt Walther säger att förbundet avvaktar med avtalet tillsvidare.
- Vad jag har förstått blir det inget gemensamt avtal och det verkar som om flera förbund arbetar var och en för sig, säger han.
Men samarbetet mellan Sif, Civilingenjörsförbundet, Metall, Metallgruppen och Teknikföretagen går framåt enligt Magnus Hildebrand.
- Vi vill fortsätta att söka en bra lösning och på sikt tror vi ändå att det är möjligt med ett samarbete över gränserna.


MARIKA THORN GILLSTRÖM

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.