Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stöd för facket i Irak

En månad efter de amerikanska truppernas attack mot ett fackföreningskontor i Bagdad har händelsen inte fått någon officiell förklaring. Fackets problem i Irak diskuterades på en internationell konferens i Amman före jul.
Publicerad
Konferensen i Jordaniens huvudstad Amman hölls 17-18 december. Den kallades samman av ILO och Fria fackföreningsinternationalen FFI (ICFTU) efter vädjanden från bland annat den irakiska fackliga federationen IFTU.
Det var den senares provisoriska huvudkontor i Bagdad som angreps av amerikanska ockupationstrupper 6 december. Lokalen vandaliserades och åtta fackliga ledare greps. De släpptes dagen efter. Två veckor tidigare hade USA-soldater gripit två ledare för de arbetslösas fackförening. Även dessa frigavs inom tjugofyra timmar.
Trots fackliga protester och krav på besked från den engelske parlamentsledamoten Harry Barnes (labour) har USA varken bett om ursäkt eller lämnat någon förklaring till arresteringarna.
Rent allmänt är ockupanterna och koalitionsmyndigheten missnöjda med att flera irakiska fackföreningar motsätter sig privatiseringen av irakiska företag. Redan är lönerna halverade och facket fruktar massuppsägningar. Arbetslösheten är 70 procent. Förmåner som tidigare utgick i de statliga företagen utöver lön har upphört.
Under konferensen i Amman leddes IFTU-delegationen av federationens ordförande Rasem Hussien Abdullah. Även ordförandena i irakiska journalist- och lärarförbunden deltog. Totalt 23 internationella och arabiska fackföreningar deltog i mötet.
FFI:s generalsekreterare Guy Ryder ser som en viktig uppgift att stötta de irakiska förbundens utveckling mot demokratiska och legitima fackföreningar. Han uppmanade koalitionsmyndigheten och det provisoriska styrande rådet att ta de irakiska löntagarnas problem på allvar. Ett steg är att utforma en arbetsrätt efter internationellt mönster.
Guy Ryder kritiserade Bushadministrationens vägran att låta företag i länder som var emot kriget vara med och konkurrera om investeringar i Irak.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.