Villkoren för personer som i vanliga fall arbetar i ett land men under en tid skickas för att arbeta i ett annat land regleras i EU:s utstationeringsdirektiv.
Förra sommaren ändrades direktivet för att villkoren för utländska och inhemska arbetstagare skulle bli mer lika. Sedan dess har regeringen utrett hur det ändrade direktivet ska genomföras i Sverige och i dag, tisdag, presenterades resultatet.
Utredaren föreslår att svenska fackföreningar ska få större möjligheter att vidta stridsåtgärder – exempelvis strejka – jämfört med i dag. I dag är det enbart tillåtet att vidta stridsåtgärder för minimilön eller kollektivavtalets lägstalön. Enligt förslaget ska det vara tillåtet med stridsåtgärder även för löner som överstiger minimilönen. Enda begränsningen är att facket inte får kräva en lön som är högre än vad en svensk arbetsgivare med kollektivavtal skulle ha betalat.
Skyddet för utländska arbetstagare ska också förbättras. I dag händer det att arbetsgivare kringgår reglerna i direktivet genom att skicka arbetstagare via en mellanhand. Utredningen föreslår att även en person som skickats via en mellanhand ska betraktas som utstationerad.
Dessutom ska villkoren för den som arbetar mer än tolv månader i Sverige förbättras och fackföreningar får större möjligheter att vidta stridsåtgärder för att få igenom villkoren.
Det nya direktivet berör främst den svenska byggbranschen. Men i framtiden kan det få betydelse även för Unionens medlemmar, har Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, tidigare sagt till Kollega.
Läs mer: Nya EU-lagar påverkar svensk arbetsmarknad
– En fråga som vi får titta närmare på är till exempel vad som gäller för den som utför typiska tjänstemannauppgifter i ett annat land för en svensk uppdragsgivare, sa han.
Enligt förslaget ska lagändringarna träda i kraft den 30 juli 2020.
