Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Villkoren för personer som i vanliga fall arbetar i ett land men under en tid skickas för att arbeta i ett annat land regleras i EU:s utstationeringsdirektiv.
Förra sommaren ändrades direktivet för att villkoren för utländska och inhemska arbetstagare skulle bli mer lika. Sedan dess har regeringen utrett hur det ändrade direktivet ska genomföras i Sverige och i dag, tisdag, presenterades resultatet.
Utredaren föreslår att svenska fackföreningar ska få större möjligheter att vidta stridsåtgärder – exempelvis strejka – jämfört med i dag. I dag är det enbart tillåtet att vidta stridsåtgärder för minimilön eller kollektivavtalets lägstalön. Enligt förslaget ska det vara tillåtet med stridsåtgärder även för löner som överstiger minimilönen. Enda begränsningen är att facket inte får kräva en lön som är högre än vad en svensk arbetsgivare med kollektivavtal skulle ha betalat.
Skyddet för utländska arbetstagare ska också förbättras. I dag händer det att arbetsgivare kringgår reglerna i direktivet genom att skicka arbetstagare via en mellanhand. Utredningen föreslår att även en person som skickats via en mellanhand ska betraktas som utstationerad.
Dessutom ska villkoren för den som arbetar mer än tolv månader i Sverige förbättras och fackföreningar får större möjligheter att vidta stridsåtgärder för att få igenom villkoren.
Det nya direktivet berör främst den svenska byggbranschen. Men i framtiden kan det få betydelse även för Unionens medlemmar, har Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, tidigare sagt till Kollega.
Läs mer: Nya EU-lagar påverkar svensk arbetsmarknad
– En fråga som vi får titta närmare på är till exempel vad som gäller för den som utför typiska tjänstemannauppgifter i ett annat land för en svensk uppdragsgivare, sa han.
Enligt förslaget ska lagändringarna träda i kraft den 30 juli 2020.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
