Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer företag för brott mot företrädesrätt

Sju månader efter att projektledaren blev uppsagd anställdes en ny projektledare på ventilationsföretaget. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för brott mot företrädesrätten till återanställning och kräver att mannen får drygt 150 000 kronor i skadestånd.
Anita Täpp Publicerad
Kvinna räcker över penna till man för att skriva på avtal.
För att företrädesrätten ska gälla måste man själv anmäla att man kräver det, vilket ofta görs genom att man sätter ett kryss i en ruta på uppsägningshandlingen. Foto: Shutterstock

När Unionenmedlemmen sades upp på grund av arbetsbrist, i november 2020, hade han varit anställd som projektledare på ventilationsbolaget i drygt ett år. I samband med att hans anställning avslutades anmälde mannen att han ville utnyttja sin företrädesrätt på företaget.

En sådan anmälan innebär enligt las, lagen om anställningsskydd, att man har förstatjing på ett nytt jobb hos samma arbetsgivare. Det under förutsättning att flera kriterier uppfylls, exempelvis vad gäller anställningstiden och ens kvalifikationer.

Enligt samma lag ska också en arbetsgivare som avser att nyanställa en person när en tidigare anställd har företrädesrätt alltid först förhandla med dennes fackförbund.

Men det gjorde aldrig ventilationsföretaget innan man, då de nio månaderna ännu inte hade gått, beslöt att nyanställa en projektledare. Vilket innebär att företaget både har brutit mot sin förhandlingsskyldighet och mot mannens företrädesrätt, enligt Unionens stämningsansökan till tingsrätten.

Kräver 150 000 i skadestånd

Vid en tvisteförhandling som förbundet senare påkallat hävdade arbetsgivaren att orsaken till att mannen aldrig kommit i fråga för den nya tjänsten var att han inte hade tillräckliga kvalifikationer för den. Och eftersom det är ett villkor för att företrädesrätten ska gälla så har man heller inte gjort något fel, menade ventilationsföretaget.

Unionen å sin sida framhåller att arbetsgivaren, trots flera påstötningar från förbundets sida, aldrig visat att den nya tjänsten innehåller sådana arbetsuppgifter som medlemmen inte skulle klara. Enligt Unionen är tjänsten mycket lik mannens gamla tjänst.

Unionen kräver att arbetsgivaren ska betala ett ekonomiskt och allmänt skadestånd på sammanlagt 150 000 kronor till mannen.

Företrädesrätt till återanställning

  • Är inskriven i las, lagen om anställningsskydd.
  • Gäller tillsvidareanställda som sägs upp, och visstidsanställda som inte får fortsatt anställning, på grund av arbetsbrist. Det förutsatt att vissa kriterier, exempelvis vad gäller anställningstiden, är uppfyllda.
  • Man måste själv anmäla att man kräver företrädesrätt i samband med att ens anställning avslutas. Vanligast är att man kryssar i en ruta i uppsägningshandlingen. Om uppsägningsbeskedet saknar information om att en anmälan om företrädesrätten krävs så har den uppsagde ändå skyddet.
  • Gäller i nio månader efter uppsägningstidens slut.
  • För att kunna kringgå företrädesrätten måste arbetsgivaren visa att den som sagts upp/inte fått fortsatt anställning ej har tillräckliga kvalifikationer för en aktuell nyanställning.

Läs mer om Företrädesrätten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.