Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Solidaritet kom bort på WTO-mötet

- Alla är förlorare och de största är de fattigaste länderna i världen, de hade fått ut mest av en WTO-uppgörelse. Det konstaterar TCO:s kanslichef Bengt Nörby, nyss hemkommen från Cancún, Mexiko.
Publicerad
Förhandlingarna om frihandel slutade med kollaps. En stor klyfta blottades mellan G22, världens fattigaste länder, EU och USA.
- Den jordbrukspolitik som G22 förespråkar ligger nära vår ståndpunkt om mindre subventioner, säger Bengt Nörby och konstaterar att medlemskapet i EU är på gott och ont.
En lösning av jordbruksfrågorna anses nödvändig, annars kommer inte någonting att hända. Men att komma vidare är svårt. Både USA och EU subventionerar jordbruket. Något som gör det omöjligt för de fattigaste länderna att konkurrera och väcker deras misstroende mot frihandeln.
- Det handlar om solidaritet och empati, det kommer man inte runt. Strukturerna kan ha betydelse, men är inte avgörande, säger Bengt Nörby.
Tidsaspekten framhåller han som ett av flera skäl till sammanbrottet. Att 146 länder och 8 000 deltagare nästa sista dagen ska enas om ett dokument fungerar uppenbarligen inte. Nu väntar en diskussion om WTO:s struktur och om den kan kopplas till FN.
ICFTU, Fria fackföreningsinternationalen, arbetar för samverkan mellan WTO och FN:s arbetslivsorgan ILO. Syftet är att ILO:s syn på mänskliga rättigheter, demokrati och fackliga rättigheter ska genomsyra WTO. Men trots ICFTU:s krav kom de här frågorna aldrig upp på bordet.
- Det är tragiskt, om man anser att handel kan ha konsekvenser för utvecklingen, säger Bengt Nörby som tror att det internationella fackliga arbetet intensifieras för att knyta samman ILO och WTO.
TCO och LO ska rådgöra hur de ska gå vidare, samtidigt finns planer på att via Utrikesdepartementet närma sig Brasilien, som tillhör G22-länderna.

CHRISTINA SWAHN





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.