Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Solidaritet kom bort på WTO-mötet

- Alla är förlorare och de största är de fattigaste länderna i världen, de hade fått ut mest av en WTO-uppgörelse. Det konstaterar TCO:s kanslichef Bengt Nörby, nyss hemkommen från Cancún, Mexiko.
Publicerad
Förhandlingarna om frihandel slutade med kollaps. En stor klyfta blottades mellan G22, världens fattigaste länder, EU och USA.
- Den jordbrukspolitik som G22 förespråkar ligger nära vår ståndpunkt om mindre subventioner, säger Bengt Nörby och konstaterar att medlemskapet i EU är på gott och ont.
En lösning av jordbruksfrågorna anses nödvändig, annars kommer inte någonting att hända. Men att komma vidare är svårt. Både USA och EU subventionerar jordbruket. Något som gör det omöjligt för de fattigaste länderna att konkurrera och väcker deras misstroende mot frihandeln.
- Det handlar om solidaritet och empati, det kommer man inte runt. Strukturerna kan ha betydelse, men är inte avgörande, säger Bengt Nörby.
Tidsaspekten framhåller han som ett av flera skäl till sammanbrottet. Att 146 länder och 8 000 deltagare nästa sista dagen ska enas om ett dokument fungerar uppenbarligen inte. Nu väntar en diskussion om WTO:s struktur och om den kan kopplas till FN.
ICFTU, Fria fackföreningsinternationalen, arbetar för samverkan mellan WTO och FN:s arbetslivsorgan ILO. Syftet är att ILO:s syn på mänskliga rättigheter, demokrati och fackliga rättigheter ska genomsyra WTO. Men trots ICFTU:s krav kom de här frågorna aldrig upp på bordet.
- Det är tragiskt, om man anser att handel kan ha konsekvenser för utvecklingen, säger Bengt Nörby som tror att det internationella fackliga arbetet intensifieras för att knyta samman ILO och WTO.
TCO och LO ska rådgöra hur de ska gå vidare, samtidigt finns planer på att via Utrikesdepartementet närma sig Brasilien, som tillhör G22-länderna.

CHRISTINA SWAHN





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.