Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Solidaritet kom bort på WTO-mötet

- Alla är förlorare och de största är de fattigaste länderna i världen, de hade fått ut mest av en WTO-uppgörelse. Det konstaterar TCO:s kanslichef Bengt Nörby, nyss hemkommen från Cancún, Mexiko.
Publicerad
Förhandlingarna om frihandel slutade med kollaps. En stor klyfta blottades mellan G22, världens fattigaste länder, EU och USA.
- Den jordbrukspolitik som G22 förespråkar ligger nära vår ståndpunkt om mindre subventioner, säger Bengt Nörby och konstaterar att medlemskapet i EU är på gott och ont.
En lösning av jordbruksfrågorna anses nödvändig, annars kommer inte någonting att hända. Men att komma vidare är svårt. Både USA och EU subventionerar jordbruket. Något som gör det omöjligt för de fattigaste länderna att konkurrera och väcker deras misstroende mot frihandeln.
- Det handlar om solidaritet och empati, det kommer man inte runt. Strukturerna kan ha betydelse, men är inte avgörande, säger Bengt Nörby.
Tidsaspekten framhåller han som ett av flera skäl till sammanbrottet. Att 146 länder och 8 000 deltagare nästa sista dagen ska enas om ett dokument fungerar uppenbarligen inte. Nu väntar en diskussion om WTO:s struktur och om den kan kopplas till FN.
ICFTU, Fria fackföreningsinternationalen, arbetar för samverkan mellan WTO och FN:s arbetslivsorgan ILO. Syftet är att ILO:s syn på mänskliga rättigheter, demokrati och fackliga rättigheter ska genomsyra WTO. Men trots ICFTU:s krav kom de här frågorna aldrig upp på bordet.
- Det är tragiskt, om man anser att handel kan ha konsekvenser för utvecklingen, säger Bengt Nörby som tror att det internationella fackliga arbetet intensifieras för att knyta samman ILO och WTO.
TCO och LO ska rådgöra hur de ska gå vidare, samtidigt finns planer på att via Utrikesdepartementet närma sig Brasilien, som tillhör G22-länderna.

CHRISTINA SWAHN





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.