Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sjukskrev sig för sent – förlorade jobbet

När en larmoperatör på SOS Alarm sjukskrev sig en halvtimme innan han skulle börja jobba blev han uppsagd. Nu har Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Mannen var anställd på SOS Alarm när han drabbades av panikångest. Fredrik Sandberg/TT

Mannen hade arbetat på SOS Alarm i två år när han drabbades av psykiska problem. I början av 2018 sökte han vård och sjukskrevs av läkare. Mannen fick ångest inför att svara på SOS-samtal, medan andra arbetsuppgifter fungerade bra. Trots det blev företagets åtgärd att han enbart skulle svara på SOS-samtal under rehabiliteringen då han börjat jobba på deltid.

För att skapa ett lämpligare upplägg på rehabiliteringen kontaktade larmoperatörens behandlande läkare arbetsgivaren och informerade om att mannen led av depression, ångest och brottades med självmordstankar. Han hade även skadat sig själv under en ångestattack.

Konflikten med arbetsgivaren ledde till att mannens sjukdomstillstånd förvärrades och sjukfrånvaron ökade. Under rehabperioden hade mannen korttidsfrånvaro vid fyra tillfällen, varav två berodde på hans psykiska hälsa. Det fick företaget att kräva sjukintyg redan första dagen vid all sjukfrånvaro.

I början av maj fick mannen en erinran sedan han vid några tillfällen sjukskrivit sig ”för sent”. Den 17 maj sjukanmälde larmoperatören sig klockan 06:30, en halvtimma innan han skulle ha börjat sitt arbetspass. SOS Alarm menade att detta var saklig grund för uppsägning och avslutade mannens anställning.

Unionen anser däremot att uppsägningen saknar saklig grund och har stämt SOS Alarm i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver 120 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd. I stämningsansökan konstaterar Unionen att de skäl som arbetsgivarens angett till uppsägningen har att göra med mannens psykiska sjukdom. ”Att en person med psykisk ohälsa och panikångest sjukanmäler sig med kort varsel är inte att betrakta som uttryck för misskötsamhet utan är i stället uttryck för sjukdomsbilden som sådan”.

SOS Alarm har dock en annan bild av vad som inträffat.

– Vi känner mycket väl till fallet. Beskrivningen i media är inte korrekt men vi kan inte ge kommentarer i ett enskilt ärende gällande en medarbetare. Dessutom ska ärendet avgöras juridiskt. Vi anser oss helt ha följt lagar och avtal, säger Anders Klarström, presstalesperson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Slutna rum och snabba utköp – så rundar storföretagen las

Om varsel blir till uppsägningar köper svenska storföretag ofta ut anställda. Turordning är numera undantag, säger en klubbordförande för ett av Sveriges största bolag.
Lina Björk, Sandra Lund Publicerad 20 januari 2026, kl 06:01
Tetra Pak-byggnad med företagets logotyp, ett av flera storföretag som nämns i artikeln om utköp vid varsel.
Utköp av anställda har blivit allt vanligare vid nedskärningar på stora svenska företag. Fackliga företrädare på bland annat Ericsson och Tetra Pak varnar för att turordningsreglerna allt oftare kringgås. Foto: Arnaud Finistre/TT

Istället för att ordna fram nya positioner efter en omorganisation köps anställda ut genom individuella överenskommelser. 

Det scenariot beskriver flera fackklubbar som Kollega har pratat med. 

Som hos telekomtillverkaren Ericsson, där man nyligen lagt ett varsel på 1600 tjänster. Här har facket noterat en förändring i antalet utköp vid tidigare nedskärningar.

Per Östberg

– Vi har sett att man lokalt ute i landet har gjort överenskommelser som: ”Om du slutar nu får du de här fina villkoren, eller så gör vi en omplaceringsutredning och då kanske du står utan jobb och får sämre villkor.” Från klubbens sida har vi varit tydliga med att det inte får gå till så, säger Per Östberg, klubbordförande på Ericsson i Kista.

Efter att Unionen på Ericsson uppmärksammade ledningen centralt om problemet har det blivit bättre.

Varför tror du att företag använder sig av utköp?

– För att de är lata. Det är ett snabbt sätt att bli av med folk, men inte kostnadseffektivt. Lagen om anställningsskydd och omställningsavtalet finns ju för att vi som är äldre har svårare att få nya jobb. Om man börjar kringgå det försvårar man för väldigt många, säger Per Östberg.

Kritik mot bristande insyn: ”Utköp har blivit norm”

På ett annat av Sveriges största företag, där klubbordföranden inte vill gå ut med namn, har utköp blivit norm. 

Det började när bolaget började gå sämre än tidigare.

– Företaget går in ett slutet rum och kommer ut med vilka de vill säga upp. Vi får inte vara med och diskutera, vilket gör att vi inte känner att vi kan representera medlemmarna på ett adekvat sätt.

Klubbordföranden säger att det också leder till att medlemmar tror att utköpspaket är något man har rätt till. Även om man blir uppsagd på grund av misskötsel till exempel.

Facket på Tetra Pak ser en farlig utveckling i omorganisationer

Även på förpackningsföretaget Tetra Pak känner man igen utköp, snarare än uppsägningar enligt turordning eller listor.

Lisbeth Larsson

– De flesta väljer att ta en överenskommelse innan vi hinner prata ordentligt med individen. Vi tycker inte det är en bra utveckling och anser att ett stort företag som Tetra Pak borde kunna hitta lösningar i en omorganisation, säger Lisbeth Larsson, Unionens klubbordförande på Tetra Pak.

För anställda kan erbjudande om utköp också vara en lösning på att inte köpa grisen i säcken, eftersom man kanske inte vet vilket jobb som erbjuds efter en omorganisation.

– Många är rädda att erbjudas ett jobb de inte vill ha och då tar de avgångsvederlaget i stället för en omplacering. Vi skulle gärna se en förändring, men har svårt att komma åt problemet på ett vettigt sätt.

Tetra Pak svarar i ett mejl att de har ett lokalt avtal som erbjuder olika stöd för medarbetare i omställning. 

Anställda kan antingen bli utköpta eller delta i en omplaceringsutredning. Kollega har inte fått möjlighet att ställa följdfrågor i en intervju.