Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif vill locka fler till IT-branschen

Mer än hälften av dem som har lämnat IT-branschen på grund av uppsägning eller egen begäran är osäkra på om de verkligen vill tillbaka, visar en undersökning som Sif gjort. Samtidigt satsar förbundet nu på att förbättra villkoren för dem i branschen.
Publicerad
Det var hösten 2001 som nedgången blev tydlig i IT-branschen. I stort sett samtliga företag tvingades till kraftiga besparingar, andra gick i konkurs. Många anställda sades upp eller sökte sig till andra områden, med mer stabila framtidsutsikter. Sif har undersökt hur det har gått för de medlemmar som lämnat IT-branschen.
Av dem som var verksamma inom IT 2001 jobbar 76 procent kvar. Resten har av olika anledningar lämnat sektorn. Den vanligaste orsaken är uppsägningar, 71 procent. Av dem som sade upp sig själva var 84 procent under 40 år.
De som har nytt jobb i annan bransch i dag trivs i regel bra på sin nya arbetsplats. Som exempel nämns större inflytande över arbetstiden, bättre företagskultur, bättre arbetsuppgifter och större möjligheter till kompetensutveckling.
- Två tredjedelar av IT-företagen har inget kollektivavtal. De följer inte de traditionella reglerna utan har egna anpassningar. Det är ofta bra lösningar, men det gäller att göra människor mer uppmärksamma på vilka rättigheter de har, säger Cecilia Holmberg, samordnare på Sifs IT-enhet.
När arbetsmarkanden nu börjar svänga tillbaka, och efterfrågan på IT-utbildade ökar finns en risk för kompetensbrist.
- Vi tycker inte att man ska fly från IT-branschen. Det är absolut ingen dålig bransch. Men vi ser att man måste göra något så att det blir tryggare. Vi kan se till att de anställda får mer inflytande och att cheferna får utbildning. Det är fortfarande en speciell och rörlig bransch, säger Cecilia Holmberg.
Tillsammans med arbetsgivarorganisationer, andra fackföreningar och tekniska högskolor har nu Sif startat en kampanj, riktad till gymnasieungdomar, för att locka fler till IT-utbildningar.
Sif har 50 000 medlemmar i IT- och Telekombranschen.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."