Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sextrakasserad fick inget stöd

Företagsledningen kände till att en kvinnlig anställd utsattes för sexuella trakasserier av en kollega. Trots det vidtogs inga åtgärder för att trakasserierna skulle upphöra. Nu har Unionen stämt företaget för diskriminering.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Varje morgon bad mannen sin kvinnliga kollega om hjälp att sätta på datorn, vilket medförde att hon exponerades fysiskt framför honom. Colourbox

Kvinnan arbetade på ett företag i Gävle och fick våren 2016 i uppgift att lära upp en nyanställd manlig vikarie. Ganska snart började mannen bli fysiskt närgången, vilket kvinnan upplevde som mycket obehagligt.

Bland annat ska kollegan varje morgon bett om hjälp att slå på sin dator vilket innebar att kvinnan exponerades fysiskt framför honom. Eftersom mannen vägrade att flytta på sig tvingades hon böja sig in under hans skrivbord, vilket medförde en regelbunden fysisk beröring. Mannen började med tiden även att stirra intensivt på henne och fälla nedlåtande kommentarer.

Efter ett tag var situationen ohållbar och kvinnan gick till sin chef och berättade om de sexuella trakasserierna. Men i stället för att stötta henne menade chefen att hon inte skulle överdriva och att mannens beteende inte var något att bry sig om.

Kollegans trakasserier fortsatte under hösten, fortfarande utan att bolaget vidtog några åtgärder för att utreda dem eller se till att de upphörde. I december blev kvinnan till slut inlagd på sjukhus och sjukskriven.

Unionen anser att företaget sett mellan fingrarna med de sexuella trakasserierna och att passiviteten lett till att de eskalerade. Nu har man stämt Gävleföretaget och kräver 75 000 kronor i diskrimineringsersättning.

Förbundet konstaterar att bolaget hade kunnat undvika att trakasserierna mot kvinnan fortsatte genom att inte förlänga mannens vikariat, se till att de båda medarbetarna inte behövde sitta tillsammans eller att ge mannen en tydlig erinran.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog stol från jobbets container – tvingas böta

En man i Skåne tog en kontorsstol från en container utanför sitt jobb. Nu döms han till 10 000 kronor i böter. Att ta saker från sin arbetsgivare är nästan alltid otillåtet – även om det finns undantag.
David Österberg, Oscar Broström Publicerad 19 mars 2026, kl 06:02
Kontorsstolar i ett ljust kontor som används för att belysa fråga om det är tillåtet att ta arbetsplatsens saker hem.
Det är inte tillåtet att låna hem en kontorsstol utan att fråga om lov först, enligt en dom från Lunds tingsrätt. Att den kanske skulle slängas saknar betydelse. Colourbox

Två kollegor vid Lunds universitet hittade tre kontorsstolar i en container utanför jobbet. Männen tyckte att stolarna var i hyggligt skick och bar därför in dem igen, skriver tidningen Lundagård. Tanken var att använda dem som reservstolar.

Några veckor senare stoppade en väktare en av männen när han rullade ut en av kontorsstolarna till sin bil. Mannen uppgav att han skulle ta hem stolen till sin son, för att sonen skulle se om han gillade modellen. 

Väktaren skrev en rapport och universitet uppmanade därefter mannen att ta tillbaka stolen till arbetsplatsen. Det gjorde han också, men polisanmäldes ändå för att ha tagit den. 

Döms för egenmäktigt förfarande

Tingsrätten i Lund ansåg att mannen har gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, ett brott man kan bli dömd för om man olovligen tagit något utan avsikt att behålla det. Straffet blev 20 dagsböter på sammanlagt 10 000 kronor. Enligt domen spelade det ingen roll att mannen hittat stolen i en container eftersom stolen tillhörde universitetet så fort den burits tillbaka till universitetets lokaler.

Får man ta en penna från jobbet?

Att ta en kontorsstol från sin arbetsgivare hör kanske till ovanligheterna. Men många har nog fått med sig kontorsmaterial som papper och pennor hem någon gång. Huruvida det är brottsligt eller inte beror på om du tar grejerna för att använda dem privat eller inte. Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

– Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren, har Annika Jonasson, jurist på Unionen, tidigare sagt till Kollega.

Inte stöld att ta choklad på Cloetta

Avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren kan leda till arbetsrättsliga åtgärder. Men arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska kunna vara grund för ett avskedande.

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att en stöld inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Ett liknande fall rörde en kvinnlig polisanställd som tog med sig ett paket kaffe hem från sin arbetsgivare. Hon hävdade i rätten att det fanns en kultur av att låna hem saker från stationen och att hon skulle köpa nytt kaffe till arbetsplatsen. Hon dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten.

Det här gäller när du tar saker från jobbet

  • Det är inte tillåtet att ta arbetsgivarens egendom utan uttryckligt tillstånd.
     
  • Att ta saker kan vara brottsligt och bedömas som stöld, ringa stöld eller egenmäktigt förfarande.
     
  • Värdet spelar liten roll – även småsaker som pennor, kuvert eller kaffe kan få konsekvenser.
     
  • Arbetsgivaren måste kunna visa att du haft uppsåt att använda saken privat för att det ska kunna leda till avsked.
     
  • Interna regler och kultur spelar roll – otydliga riktlinjer kan påverka hur domstolar bedömer situationen.