Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Scaniafack till attack mot MAN-avtal

I samband med att tyska lastbilstillverkaren MAN lade ett bud på Scania i somras tecknade företagets ledning och facket vid MAN:s fabrik i München ett avtal som garanterar personalen anställning till 2012.<br />De svenska facken protesterar i dag kraftfullt mot avtalet.
Publicerad
- Det är ju förödande för oss. När det blir rationaliseringar vid ett samgående kommer de att ske i Sverige, säger Håkan Thurfjell, Sifklubbens ordförande i Södertälje.
Det är fortfarande oklart om, och i så fall när, ett samgående kommer att bli av. Volkswagen som är största ägare i både MAN och Scania har gett det tyska företaget till i slutet av nästa vecka på sig att hitta en fredlig lösning. Vad som händer därefter, om man inte lyckas, vet inte de anställda. Samtidigt köper Wallenbergsfären på sig mer aktier för att kunna påverka i större utsträckning.
Det var bara för ett par dagar sedan som MAN:s avtal med sina anställda blev känt för svenskarna.
- De tecknade avtalet i juli. Jag fattar inte att MAN:s vd Håkan Samuelsson kunde göra det när han visste vad som var på gång, säger Håkan Thurfjell.
Avtalet trädde i kraft den 1 oktober i år och garanterar 7 000 anställda arbete fram till 2012.
De svenska facken är mycket oroliga för vad som kan hända om samgåendet blir av.
- Det finns en rad synergier att ta vara på, vilket innebär rationaliseringar. I och med avtalet kommer besparingarna att ske i Scania, säger Håkan Thurfjell.
I ett uttalande som de svenska facken skickar ut till svenska och tyska medier i dag skriver de att det verkar som om MAN behöver Scania för att lösa sina problem. Mot bakgrund av avtalet motsätter sig facken i Scania ett samgående.
Håkan Thurfjell befarar dessutom att MAN kommer att plocka godbitar ur Scania för att stärka den egna positionen på marknaden för de lite dyrare lastbilarna.
Det är ingen hemlighet att både Scanias ledning och aktieägare är emot affären, åtminstone som det ser ut i dag.
- Ett samgående bör ske efter principen om best practice, det vill säga på rättvisa och industriella grunder. Vi gör sex lastbilar per person och år. De gör fyra, vad ska vi med dem till?, säger Håkan Thurfjell.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.