Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Scaniafack till attack mot MAN-avtal

I samband med att tyska lastbilstillverkaren MAN lade ett bud på Scania i somras tecknade företagets ledning och facket vid MAN:s fabrik i München ett avtal som garanterar personalen anställning till 2012.<br />De svenska facken protesterar i dag kraftfullt mot avtalet.
Publicerad
- Det är ju förödande för oss. När det blir rationaliseringar vid ett samgående kommer de att ske i Sverige, säger Håkan Thurfjell, Sifklubbens ordförande i Södertälje.
Det är fortfarande oklart om, och i så fall när, ett samgående kommer att bli av. Volkswagen som är största ägare i både MAN och Scania har gett det tyska företaget till i slutet av nästa vecka på sig att hitta en fredlig lösning. Vad som händer därefter, om man inte lyckas, vet inte de anställda. Samtidigt köper Wallenbergsfären på sig mer aktier för att kunna påverka i större utsträckning.
Det var bara för ett par dagar sedan som MAN:s avtal med sina anställda blev känt för svenskarna.
- De tecknade avtalet i juli. Jag fattar inte att MAN:s vd Håkan Samuelsson kunde göra det när han visste vad som var på gång, säger Håkan Thurfjell.
Avtalet trädde i kraft den 1 oktober i år och garanterar 7 000 anställda arbete fram till 2012.
De svenska facken är mycket oroliga för vad som kan hända om samgåendet blir av.
- Det finns en rad synergier att ta vara på, vilket innebär rationaliseringar. I och med avtalet kommer besparingarna att ske i Scania, säger Håkan Thurfjell.
I ett uttalande som de svenska facken skickar ut till svenska och tyska medier i dag skriver de att det verkar som om MAN behöver Scania för att lösa sina problem. Mot bakgrund av avtalet motsätter sig facken i Scania ett samgående.
Håkan Thurfjell befarar dessutom att MAN kommer att plocka godbitar ur Scania för att stärka den egna positionen på marknaden för de lite dyrare lastbilarna.
Det är ingen hemlighet att både Scanias ledning och aktieägare är emot affären, åtminstone som det ser ut i dag.
- Ett samgående bör ske efter principen om best practice, det vill säga på rättvisa och industriella grunder. Vi gör sex lastbilar per person och år. De gör fyra, vad ska vi med dem till?, säger Håkan Thurfjell.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.