Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sade upp sig och startade eget – får betala 4 miljoner

När några anställda sade upp sig och startade eget gick det bra för det nya företaget redan från start. För bra visade det sig - till sin hjälp hade de databaser med kontaktuppgifter som tillhörde den tidigare arbetsgivaren. Nu döms de av AD att betala fyra miljoner kronor i skadestånd.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Det nystartade företaget tog hjälp av en före detta arbetsgivare databaser. Colourbox

De anställda jobbade för ett företag som ägnade sig åt marknadsundersökningar åt läkemedelsindustrin.

När de hoppade av och startade eget började den tidigare arbetsgivaren tappa uppdrag. När företaget kontaktade läkare ur sina databaser visade det sig att flera av dem hade fått mejl från det nystartade, konkurrerande, företaget. Läkarna kunde inte förstå detta eftersom de inte hade lämnat ut sina e-postadresser till det nya företaget.

Läs mer: Starta eget? Tänk efter före!

På begäran av den tidigare arbetsgivaren gjorde Kronofogdemyndigheten en så kallad intrångsundersökning på det nystartade företaget för att säkra bevis. Vid undersökningen hittades ett stort antal datafiler med kontaktuppgifter som kom från den tidigare arbetsgivarens databaser.

De anställda har förklarat detta med att de fått uppgifterna anonymt skickade till sig, dels via e-post, dels via ett postat USB-minne.

Men Arbetsdomstolen, som nu avgjort fallet, sätter ingen tilltro till dessa uppgifter. I stället konstaterar man att de anklagade brutit mot upphovsrättslagen och lagen om företagshemligheter. Dessutom har de struntat i lojalitetsplikten i sina anställningsavtal genom att de förberett och startat det nya företaget redan under sin tidigare anställning.

AD beräknar det samlade ekonomiska och ideella skadeståndet till fyra miljoner kronor. Till det kommer rättegångskostnader på miljonbelopp eftersom fallet tidigare behandlats av tingsrätten och hovrätten, innan Högsta Domstolen skickade det vidare till Arbetsdomstolen.

Skadestånd

Ekonomiskt skadestånd är en ersättning för den ekonomiska förlusten.

Ideellt eller allmänt skadestånd är en ersättning för skador som inte kan mätas i pengar. Vid exempelvis en felaktig uppsägning kan det handla om ersättning för kränkningen. När det gäller företagshemligheter är det ideella skadeståndet tänkt att ersätta det intresse näringsidkaren kan ha av att hemligheten inte röjs och andra omständigheter som inte är av rent ekonomiskt intresse.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

Ovanligt högt belopp i förlikning

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Arbetsgivaren: flera regelverk måste vägas

APM Terminals vill inte uttala sig om ärendet, men skriver så här i en generell kommentar: ”Som säkerhetsklassad verksamhet har vi ett ansvar när det gäller säkerhetsprövningar och kontroller. Samtidigt är vi självklart skyldiga att följa gällande arbetsrättslig lagstiftning. I vissa situationer kan dessa regelverk ställa olika krav och vägas mot varandra. I dessa fall är vi måna om att hitta en så bra lösning som möjligt för alla berörda.”

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.