Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sade upp sig och startade eget – får betala 4 miljoner

När några anställda sade upp sig och startade eget gick det bra för det nya företaget redan från start. För bra visade det sig - till sin hjälp hade de databaser med kontaktuppgifter som tillhörde den tidigare arbetsgivaren. Nu döms de av AD att betala fyra miljoner kronor i skadestånd.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Det nystartade företaget tog hjälp av en före detta arbetsgivare databaser. Colourbox

De anställda jobbade för ett företag som ägnade sig åt marknadsundersökningar åt läkemedelsindustrin.

När de hoppade av och startade eget började den tidigare arbetsgivaren tappa uppdrag. När företaget kontaktade läkare ur sina databaser visade det sig att flera av dem hade fått mejl från det nystartade, konkurrerande, företaget. Läkarna kunde inte förstå detta eftersom de inte hade lämnat ut sina e-postadresser till det nya företaget.

Läs mer: Starta eget? Tänk efter före!

På begäran av den tidigare arbetsgivaren gjorde Kronofogdemyndigheten en så kallad intrångsundersökning på det nystartade företaget för att säkra bevis. Vid undersökningen hittades ett stort antal datafiler med kontaktuppgifter som kom från den tidigare arbetsgivarens databaser.

De anställda har förklarat detta med att de fått uppgifterna anonymt skickade till sig, dels via e-post, dels via ett postat USB-minne.

Men Arbetsdomstolen, som nu avgjort fallet, sätter ingen tilltro till dessa uppgifter. I stället konstaterar man att de anklagade brutit mot upphovsrättslagen och lagen om företagshemligheter. Dessutom har de struntat i lojalitetsplikten i sina anställningsavtal genom att de förberett och startat det nya företaget redan under sin tidigare anställning.

AD beräknar det samlade ekonomiska och ideella skadeståndet till fyra miljoner kronor. Till det kommer rättegångskostnader på miljonbelopp eftersom fallet tidigare behandlats av tingsrätten och hovrätten, innan Högsta Domstolen skickade det vidare till Arbetsdomstolen.

Skadestånd

Ekonomiskt skadestånd är en ersättning för den ekonomiska förlusten.

Ideellt eller allmänt skadestånd är en ersättning för skador som inte kan mätas i pengar. Vid exempelvis en felaktig uppsägning kan det handla om ersättning för kränkningen. När det gäller företagshemligheter är det ideella skadeståndet tänkt att ersätta det intresse näringsidkaren kan ha av att hemligheten inte röjs och andra omständigheter som inte är av rent ekonomiskt intresse.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.