Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sade upp sig och startade eget – får betala 4 miljoner

När några anställda sade upp sig och startade eget gick det bra för det nya företaget redan från start. För bra visade det sig - till sin hjälp hade de databaser med kontaktuppgifter som tillhörde den tidigare arbetsgivaren. Nu döms de av AD att betala fyra miljoner kronor i skadestånd.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Det nystartade företaget tog hjälp av en före detta arbetsgivare databaser. Colourbox

De anställda jobbade för ett företag som ägnade sig åt marknadsundersökningar åt läkemedelsindustrin.

När de hoppade av och startade eget började den tidigare arbetsgivaren tappa uppdrag. När företaget kontaktade läkare ur sina databaser visade det sig att flera av dem hade fått mejl från det nystartade, konkurrerande, företaget. Läkarna kunde inte förstå detta eftersom de inte hade lämnat ut sina e-postadresser till det nya företaget.

Läs mer: Starta eget? Tänk efter före!

På begäran av den tidigare arbetsgivaren gjorde Kronofogdemyndigheten en så kallad intrångsundersökning på det nystartade företaget för att säkra bevis. Vid undersökningen hittades ett stort antal datafiler med kontaktuppgifter som kom från den tidigare arbetsgivarens databaser.

De anställda har förklarat detta med att de fått uppgifterna anonymt skickade till sig, dels via e-post, dels via ett postat USB-minne.

Men Arbetsdomstolen, som nu avgjort fallet, sätter ingen tilltro till dessa uppgifter. I stället konstaterar man att de anklagade brutit mot upphovsrättslagen och lagen om företagshemligheter. Dessutom har de struntat i lojalitetsplikten i sina anställningsavtal genom att de förberett och startat det nya företaget redan under sin tidigare anställning.

AD beräknar det samlade ekonomiska och ideella skadeståndet till fyra miljoner kronor. Till det kommer rättegångskostnader på miljonbelopp eftersom fallet tidigare behandlats av tingsrätten och hovrätten, innan Högsta Domstolen skickade det vidare till Arbetsdomstolen.

Skadestånd

Ekonomiskt skadestånd är en ersättning för den ekonomiska förlusten.

Ideellt eller allmänt skadestånd är en ersättning för skador som inte kan mätas i pengar. Vid exempelvis en felaktig uppsägning kan det handla om ersättning för kränkningen. När det gäller företagshemligheter är det ideella skadeståndet tänkt att ersätta det intresse näringsidkaren kan ha av att hemligheten inte röjs och andra omständigheter som inte är av rent ekonomiskt intresse.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.