Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Rätt att säga upp trotjänare

Arbetsgivaren begick inget fel när de sade upp en besiktningstekniker efter 27 år på företaget för att han hade svårt att prata med sina chefer. Det slår Arbetsdomstolen fast i en ny dom.
Ola Rennstam Publicerad
Lars Pehrson/SvD/TT
Mannen jobbade som besiktningstekniker i 27 år innan han blev uppsagd. Lars Pehrson/SvD/TT

Mannen arbetade med att besiktiga villor för försäkringsärenden när han plötsligt blev uppsagd av personliga skäl. Bolaget hävdade att han hade misskött sig, framför allt eftersom att han har haft svårt att kommunicera med chefer och kollegor. Han ska bland annat struntat i att svara på mejl och telefonsamtal samt att dyka upp på kontoret en gång i veckan för avstämning som bestämt. Enligt arbetsgivaren hade även kunder framfört klagomål på besiktningsteknikern. Sammanlagt hade mannen arbetat 27 år på företaget med olika uppgifter. Under årens lopp hade bolaget gett honom en rad varningar och erinran, men aldrig initierat några insatser för att hjälpa honom eller brytt sig om att utreda orsaken till mannens sociala begränsningar.

I våras stämde Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet begärde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras och krävde 150 000 kronor i skadestånd.

– Det krävs oerhört mycket för att bli uppsagd på grund av misskötsamhet. Här har arbetsgivaren inte på fötter eftersom man varken har erbjudit någon hjälp för att komma till rätta med problemet, eller tittat efter en omplacering, sade Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen som företrätt medlemmen, i våras.

Läs mer: Blev uppsagd efter 27 år

Nu har Arbetsdomstolen sagt sitt i frågan. Enligt domen hade arbetsgivaren saklig grund att säga upp besiktningsteknikern. Domstolen konstaterar att mannen allvarligt brustit i kommunikationen med de chefer som han arbetat på distans med. Han har visat en ovilja, eller oförmåga, att rätta sig efter bolagets direktiv.

Enligt Unionen skulle de problem som bolaget upplevde med besiktningsteknikerns kommunikation ha kunnat åtgärdas om företaget anpassat sig till mannens begränsningar och vidtagit stödåtgärder som att till exempel kommunicera tydligare med honom. Arbetsdomstolen konstaterar dock att de aktuella mejlen arbetsgivaren skickat varit korta, tydliga och relevanta. Det är inte heller troligt att ett byte till en ny chef eller till andra arbetsuppgifter på distans skulle ha åtgärdat bristerna, enligt domstolens bedömning.

Domen innebär att Unionen förlorade målet och förbundet ska därmed ersätta arbetsgivarsidans rättegångskostnader på 294 000 kr. Arbetsdomstolen konstaterar dock att mannens agerande inte orsakat så svåra störningar i verksamheten att det funnits skäl att stänga av honom från arbetet. Därmed ska bolaget betala 30 000 kronor i allmänt skadestånd till besiktningsteknikern. Två av Arbetsdomstolens ledamöter var skiljaktiga och ansåg att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Läs mer: Unionen sågar AD-dom

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.