Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Policy kan begränsa yttrandefriheten

Googles anställda får, enligt en ny policy, inte förolämpa offentliga personer. Men de nya reglerna kan strida mot yttrandefriheten, enligt Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Pontus Lundahl/TT
Enligt Googles nya personalpolicy får inte de anställda göra uttalanden som förolämpar kolleger, affärspartners eller offentliga personer. Pontus Lundahl/TT

Förra veckan presenterade Google en ny personalpolicy. Enligt de nya reglerna får inte anställda göra uttalanden som förolämpar, förminskar eller hånar anställda på företaget, affärspartners eller offentliga personer, skriver Arbetsvärlden.

Arbetsgivaren har ett ansvar för att ingripa om anställda mobbar eller trakasserar varandra, berättar Martin Wästfelt. När det gäller hur medarbetare beter sig gentemot affärspartner finns en lojalitetsplikt, som innebär att de inte får säga eller göra något som skadar arbetsgivaren. Men att försöka påverka vad medarbetare säger om offentliga personer riskerar att bli en inskränkning i den svenska yttrandefriheten.

– Att arbetsgivaren försöker styra hur en tjänsteman uttalar sig om samhällsfrågor och offentliga personer är att gå för långt. Då tar yttrandefriheten som huvudregel över, säger Martin Wästfelt.

En vd eller annan högt uppsatt person, som förknippas starkt med företaget, kan däremot inte uttala sig lika fritt. Arbetsgivaren har större möjligheter att styra över vad de säger och gör.

Frågan är vad som händer om en anställd skulle bryta mot riktlinjer som säger att det är otillåtet att på arbetsplatsen kritisera en offentlig person.

– Risken är att arbetsgivaren säger upp eller avskedar den som gjort något i strid med policyn.  Men arbetsgivaren skulle inte ha framgång med att driva ett sådant ärende. Det har ingen betydelse om den anställda har skrivit på policyn. Det saknas saklig grund för uppsägning eller avsked – och det sakliga grund-skyddet är en tvingande regel i Sverige, säger Martin Wästfelt.

Google ska även tillsätta att team som modererar de anställdas diskussioner i interna forum. Men Martin Wästfelt är tveksam till att arbetsgivaren modererar interna frågor.

– Det är mer olämpligt än olagligt. Det finns gränser för vad arbetsgivaren får göra när det gäller övervakning. Men det är förknippat med stor otydlighet. Det är ytterst i en uppsägningssituation som det kan prövas.

I en kommentar till Arbetsvärlden motiverar en av företagets talespersoner den nya personalpolicyn.

”De här riktlinjerna om kommunikation på arbetsplatsen finns på plats för att stödja ett öppet och sunt debattklimat, något som alltid har varit en del av arbetsplatskulturen på Google. De hjälper till att skapa en miljö där vi kan göra vårt bästa för att serva våra användare. Miljontals människor förlitar sig på Google varje dag för att få tillförlitlig information, därför är det viktigt att vi svarar upp mot det förtroendet.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."