Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Policy kan begränsa yttrandefriheten

Googles anställda får, enligt en ny policy, inte förolämpa offentliga personer. Men de nya reglerna kan strida mot yttrandefriheten, enligt Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Pontus Lundahl/TT
Enligt Googles nya personalpolicy får inte de anställda göra uttalanden som förolämpar kolleger, affärspartners eller offentliga personer. Pontus Lundahl/TT

Förra veckan presenterade Google en ny personalpolicy. Enligt de nya reglerna får inte anställda göra uttalanden som förolämpar, förminskar eller hånar anställda på företaget, affärspartners eller offentliga personer, skriver Arbetsvärlden.

Arbetsgivaren har ett ansvar för att ingripa om anställda mobbar eller trakasserar varandra, berättar Martin Wästfelt. När det gäller hur medarbetare beter sig gentemot affärspartner finns en lojalitetsplikt, som innebär att de inte får säga eller göra något som skadar arbetsgivaren. Men att försöka påverka vad medarbetare säger om offentliga personer riskerar att bli en inskränkning i den svenska yttrandefriheten.

– Att arbetsgivaren försöker styra hur en tjänsteman uttalar sig om samhällsfrågor och offentliga personer är att gå för långt. Då tar yttrandefriheten som huvudregel över, säger Martin Wästfelt.

En vd eller annan högt uppsatt person, som förknippas starkt med företaget, kan däremot inte uttala sig lika fritt. Arbetsgivaren har större möjligheter att styra över vad de säger och gör.

Frågan är vad som händer om en anställd skulle bryta mot riktlinjer som säger att det är otillåtet att på arbetsplatsen kritisera en offentlig person.

– Risken är att arbetsgivaren säger upp eller avskedar den som gjort något i strid med policyn.  Men arbetsgivaren skulle inte ha framgång med att driva ett sådant ärende. Det har ingen betydelse om den anställda har skrivit på policyn. Det saknas saklig grund för uppsägning eller avsked – och det sakliga grund-skyddet är en tvingande regel i Sverige, säger Martin Wästfelt.

Google ska även tillsätta att team som modererar de anställdas diskussioner i interna forum. Men Martin Wästfelt är tveksam till att arbetsgivaren modererar interna frågor.

– Det är mer olämpligt än olagligt. Det finns gränser för vad arbetsgivaren får göra när det gäller övervakning. Men det är förknippat med stor otydlighet. Det är ytterst i en uppsägningssituation som det kan prövas.

I en kommentar till Arbetsvärlden motiverar en av företagets talespersoner den nya personalpolicyn.

”De här riktlinjerna om kommunikation på arbetsplatsen finns på plats för att stödja ett öppet och sunt debattklimat, något som alltid har varit en del av arbetsplatskulturen på Google. De hjälper till att skapa en miljö där vi kan göra vårt bästa för att serva våra användare. Miljontals människor förlitar sig på Google varje dag för att få tillförlitlig information, därför är det viktigt att vi svarar upp mot det förtroendet.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.