Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Policy kan begränsa yttrandefriheten

Googles anställda får, enligt en ny policy, inte förolämpa offentliga personer. Men de nya reglerna kan strida mot yttrandefriheten, enligt Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Pontus Lundahl/TT
Enligt Googles nya personalpolicy får inte de anställda göra uttalanden som förolämpar kolleger, affärspartners eller offentliga personer. Pontus Lundahl/TT

Förra veckan presenterade Google en ny personalpolicy. Enligt de nya reglerna får inte anställda göra uttalanden som förolämpar, förminskar eller hånar anställda på företaget, affärspartners eller offentliga personer, skriver Arbetsvärlden.

Arbetsgivaren har ett ansvar för att ingripa om anställda mobbar eller trakasserar varandra, berättar Martin Wästfelt. När det gäller hur medarbetare beter sig gentemot affärspartner finns en lojalitetsplikt, som innebär att de inte får säga eller göra något som skadar arbetsgivaren. Men att försöka påverka vad medarbetare säger om offentliga personer riskerar att bli en inskränkning i den svenska yttrandefriheten.

– Att arbetsgivaren försöker styra hur en tjänsteman uttalar sig om samhällsfrågor och offentliga personer är att gå för långt. Då tar yttrandefriheten som huvudregel över, säger Martin Wästfelt.

En vd eller annan högt uppsatt person, som förknippas starkt med företaget, kan däremot inte uttala sig lika fritt. Arbetsgivaren har större möjligheter att styra över vad de säger och gör.

Frågan är vad som händer om en anställd skulle bryta mot riktlinjer som säger att det är otillåtet att på arbetsplatsen kritisera en offentlig person.

– Risken är att arbetsgivaren säger upp eller avskedar den som gjort något i strid med policyn.  Men arbetsgivaren skulle inte ha framgång med att driva ett sådant ärende. Det har ingen betydelse om den anställda har skrivit på policyn. Det saknas saklig grund för uppsägning eller avsked – och det sakliga grund-skyddet är en tvingande regel i Sverige, säger Martin Wästfelt.

Google ska även tillsätta att team som modererar de anställdas diskussioner i interna forum. Men Martin Wästfelt är tveksam till att arbetsgivaren modererar interna frågor.

– Det är mer olämpligt än olagligt. Det finns gränser för vad arbetsgivaren får göra när det gäller övervakning. Men det är förknippat med stor otydlighet. Det är ytterst i en uppsägningssituation som det kan prövas.

I en kommentar till Arbetsvärlden motiverar en av företagets talespersoner den nya personalpolicyn.

”De här riktlinjerna om kommunikation på arbetsplatsen finns på plats för att stödja ett öppet och sunt debattklimat, något som alltid har varit en del av arbetsplatskulturen på Google. De hjälper till att skapa en miljö där vi kan göra vårt bästa för att serva våra användare. Miljontals människor förlitar sig på Google varje dag för att få tillförlitlig information, därför är det viktigt att vi svarar upp mot det förtroendet.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.