Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Oro på Ryanair efter nedläggning

Unionenmedlemmarna på Ryanair är oroliga inför framtiden. Många kan komma att förflyttas till annan ort, efter beslutet att stänga ner basen på Skavsta. Det konstaterar Unionen efter att ha inlett förhandlingar med flygbolaget.
Ola Rennstam Publicerad
Johan Nilsson/TT
Unionen får många frågor från oroliga medlemmar på Skavsta. Johan Nilsson/TT

Under tisdagen inledde Unionen förhandlingar med Ryanair om flygbolagets planer på att stänga ner basen på Skavsta flygplats från och med den 29 mars nästa år. 50 Unionenmedlemmar berörs av beslutet som innebär att hälften av bolagets 30-tal flyglinjer från flygplatsen kommer att försvinna.

Läs mer: Ryanair stänger ned på Skavsta

Ett 20-tal av medlemmarna är direktanställda av Ryanair medan resten är anställda via två irländska bemanningsföretag. I deras kontrakt finns möjligheten att tjänsterna kan förflyttas till annan ort.

– Det kan bli så att de erbjuds att flyga från andra baser och då kommer det inte blir några uppsägningar. Vårt fokus nu är att försöka få till det okej för våra medlemmar, säger Christer Karlsson, central ombudsman på Unionen, som suttit med vid förhandlingarna.

Vad kan Unionen göra i det här läget?
– Vi kan hjälpa medlemmarna med vad som gäller om de blir uppsagda eller om de inte vill förflyttas till annan ort, men där är vi inte ännu. Vi har påbörjat en mbl-förhandling om en eventuell nedläggning, men inte kommit längre.

Några förhandlingar om arbetsbrist har alltså inte inletts men det står klart att fack och arbetsgivare har olika bild av vilken lagstiftning som egentligen gäller.

– I medlemmarnas anställningsavtal är det tydligt att det är irländsk lag, men vi kommer att hävda att det är svensk eftersom de jobbar från Sverige, säger Christer Karlsson.

Robin Larsson, ombudsman på Unionen i Södertälje, har mött medlemmar i kabinklubben ute på Skavsta under veckan.

– Många är väldigt oroliga. Vi har fått mycket frågor om vad som ska hända och hur svensk a-kassa fungerar och vad som gäller i förhandlingarna. Vi har gjort vårt bästa för att svara på alla frågor och stötta medlemmarna, säger han.

Även markpersonalen på Skavsta flygplats kommer att påverkas av Ryanairs nedstängning av basen. Hur, är ännu klart.

Läs mer: Ryanairs varning uppfattas som hot

Förhandlingarna är nu ajournerade eftersom Unionen begärt in mer information från arbetsgivarsidan. I förhandlingsframställan har Ryanair uppgett att beslutet beror på leveransförseningar av flygplansmodellen Boeing Max 737, svensk flygskatt och att efterfrågan på flygresor har sjunkit.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen