Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Oro på Ryanair efter nedläggning

Unionenmedlemmarna på Ryanair är oroliga inför framtiden. Många kan komma att förflyttas till annan ort, efter beslutet att stänga ner basen på Skavsta. Det konstaterar Unionen efter att ha inlett förhandlingar med flygbolaget.
Ola Rennstam Publicerad
Johan Nilsson/TT
Unionen får många frågor från oroliga medlemmar på Skavsta. Johan Nilsson/TT

Under tisdagen inledde Unionen förhandlingar med Ryanair om flygbolagets planer på att stänga ner basen på Skavsta flygplats från och med den 29 mars nästa år. 50 Unionenmedlemmar berörs av beslutet som innebär att hälften av bolagets 30-tal flyglinjer från flygplatsen kommer att försvinna.

Läs mer: Ryanair stänger ned på Skavsta

Ett 20-tal av medlemmarna är direktanställda av Ryanair medan resten är anställda via två irländska bemanningsföretag. I deras kontrakt finns möjligheten att tjänsterna kan förflyttas till annan ort.

– Det kan bli så att de erbjuds att flyga från andra baser och då kommer det inte blir några uppsägningar. Vårt fokus nu är att försöka få till det okej för våra medlemmar, säger Christer Karlsson, central ombudsman på Unionen, som suttit med vid förhandlingarna.

Vad kan Unionen göra i det här läget?
– Vi kan hjälpa medlemmarna med vad som gäller om de blir uppsagda eller om de inte vill förflyttas till annan ort, men där är vi inte ännu. Vi har påbörjat en mbl-förhandling om en eventuell nedläggning, men inte kommit längre.

Några förhandlingar om arbetsbrist har alltså inte inletts men det står klart att fack och arbetsgivare har olika bild av vilken lagstiftning som egentligen gäller.

– I medlemmarnas anställningsavtal är det tydligt att det är irländsk lag, men vi kommer att hävda att det är svensk eftersom de jobbar från Sverige, säger Christer Karlsson.

Robin Larsson, ombudsman på Unionen i Södertälje, har mött medlemmar i kabinklubben ute på Skavsta under veckan.

– Många är väldigt oroliga. Vi har fått mycket frågor om vad som ska hända och hur svensk a-kassa fungerar och vad som gäller i förhandlingarna. Vi har gjort vårt bästa för att svara på alla frågor och stötta medlemmarna, säger han.

Även markpersonalen på Skavsta flygplats kommer att påverkas av Ryanairs nedstängning av basen. Hur, är ännu klart.

Läs mer: Ryanairs varning uppfattas som hot

Förhandlingarna är nu ajournerade eftersom Unionen begärt in mer information från arbetsgivarsidan. I förhandlingsframställan har Ryanair uppgett att beslutet beror på leveransförseningar av flygplansmodellen Boeing Max 737, svensk flygskatt och att efterfrågan på flygresor har sjunkit.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.