Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

7 nya lagar och regler 2025 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2025 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att hålla koll på. Bland annat gällande a-kassa, tjänstepension och arbetsmiljö.
Lina Björk Publicerad
En ordförandeklubba och årtalet 2025
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2025. Foto: TT/Shutterstock

År 2025 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

För dig som tar bilen till jobbet

Den så kallade ”malus”-skatten, alltså en skatt för bilar med höga utsläpp justeras för att gynna miljövänligare alternativ. Bland annat kommer etanolbilar nu att betala samma malus som bensinbilar. Husbilsägare får dock malus-skatten helt borttagen.  

A-kassan baseras på inkomst

Till skillnad från i dag då a-kassan baseras på hur länge du har arbetat, kommer ersättningen enbart baseras på din inkomst från och med 1 oktober 2025. Det kommer att innebära mindre uppgifter från arbetsgivaren och att arbetslösa inte behöver lägga lika mycket tid på att få fram dem. Även taket för den högsta ersättningen höjs och blir 34 000 kronor i månadslön i tolv månader, i stället för det tidigare taket på 33 000 kronor. 

Förslaget påverkar två grupper mest: Långtidsarbetslösa får med de nya reglerna sin ersättning minskad snabbare än i dag. Däremot kommer en tydlig förbättring för dem som inte haft rätt till a-kassa alls eftersom de inte arbetat tillräckligt mycket. De kommer att få möjlighet till ersättning om de har haft 11 000 kronor i inkomst i fyra månader. 

Möjlighet att pausa tjänstepensionen

Från och med 1 januari 2025 blir det möjligt att göra en paus i utbetalningen av tjänstepension. Det vanligaste skälet att vilja pausa sina tjänstepensionsutbetalningar är att man börjat arbeta igen. Om du tar ut både lön och pension samtidigt riskerar den sammanlagda inkomsten att bli så hög att du behöver betala en högre, statlig skatt. Genom att pausa pensionsutbetalningarna jämnar du ut inkomsten över tid vilket kan ge lägre skatt, och dessutom blir pensionsutbetalningarna lite högre när de aktiveras igen. 

Nya arbetsmiljöregler

Arbetsmiljöverket har gjort den största förändringen på arbetsmiljöregelområdet på 40 år, nämligen ändrat i strukturen för föreskrifterna. Regler och krav för bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete och utformning av arbetsplatser och arbetsanpassning är oförändrade. Däremot har föreskrifterna kring hot och våld fått ett eget kapitel. 

Bemanningsanställda ska erbjudas tillsvidareanställning

Den nya uthyrningslagen innebär att du som hyrs in från ett bemanningsföretag ska erbjudas en tillsvidareanställning i kundföretaget, eller två månadslöner, om du jobbat mer än två år under en period av 36 månader. Om du väljer att tacka nej till erbjudandet fortsätter anställningen som vanligt. 

Hårdare kontroll av lönegarantin vid konkurser

Lönegaranti är ett skydd för dig när din arbetsgivare gått i konkurs eller går igenom en rekonstruktion och du inte får ut din lön. Det är konkursförvaltaren eller rekonstruktören som bestämmer om du har rätt till lönegaranti och hur mycket pengar du ska få. Den statliga lönegarantin har dock varit utsatt för bedrägerier, med stora belopp under åren. Regeringen har därför beslutat att den myndighet som betalar ut pengarna, snabbt ska kontrollera uppgifterna om lönegaranti mot Skatteverkets databaser innan garantibeloppet betalas ut. Skatteverket ska också få mandat att kräva tillbaka felaktiga utbetalningar. 

Skattesänkningar för anställda och pensionärer

Från och med 2025 förstärks jobbskatteavdraget, alltså skatten på arbete vilket betyder att de flesta som arbetar kommer få lite mer pengar i plånboken. Även pensionärer får ta del av skattesänkningar som motsvarar förstärkningen av jobbskatteavdraget. 

Källa: Unionen, Regeringskansliet, Transportstyrelsen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.