Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nya lagar för arbetslivet

Fackföreningsavgiften blir avdragsgill och antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskar från sju till sex. Det är två av de nya lagar som träder i kraft i sommar.
Niklas Hallstedt Publicerad 21 juni 2018, kl 09:36
Colourbox
Colourbox

Bland alla nya lagar som blir verklighet, i allmänhet från juli, finns ett antal som på olika sätt berör arbetsmarknaden.

Fler arbetsplatsinspektioner. Polisen får större möjligheter att göra inspektioner på arbetsplatser för att kontrollera att det inte finns anställda utan rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Avgiften som arbetsgivaren tvingas att betala i sådant fall ska också höjas.

Tryggare premiepension. Premiepensionssystemet ska bli tryggare och mer hållbart. Bland annat införs krav på att pensionssparare själva ska skriva under vid fondbyte. Samtidigt förbjuds marknadsföring och försäljning på premiepensionsområdet via telefon.
Läs mer

Bättre skydd för studerande och egenföretagare. Även de som studerar på eftergymnasial nivå utan studiemedel får skydd för sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Den som startar ett aktiebolag ska få ett stärkt SGI-skydd under uppbyggnadsskedet. Den senare förändringen börjar gälla 1 augusti.
Läs mer

Ny lag om företagshemligheter. Den nya lagen tydliggör att kunskaper och färdigheter som en anställd fått vid normal yrkesutövning inte är företagshemligheter. Detsamma gäller information om något som utgör brott eller annat allvarligt missförhållande. Lagen innebär även bland annat att fler former av angrepp ska vara otillåtna, att sekretesskyddet i rättegångar blir starkare och att straffet för företagsspioneri skärps.
Läs mer

Billigare vara med i facket. Fackföreningsavgiften blir avdragsgill. 25 procent av årsavgiften får dras av i deklarationen.
Läs mer här och här

Färre karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen. I dag gäller att man måste ha varit arbetslös i minst sju dagar innan man kan få ersättning. Från juli gäller i stället sex dagar. Syftet är att öka den ekonomiska tryggheten för arbetslösa utan att för den skull minska drivkraften till att hitta nytt jobb.

Minimikrav i tjänstepensionen garanteras. Det kan till exempel handla om hur många år man måste ha jobbat för att ha rätt till tjänstepension. Det här är en anpassning till ett EU-direktiv med syftet att göra det lättare för arbetstagare att röra sig fritt mellan medlemsländerna. I Sverige gäller de nya reglerna tjänstepensioner som bestäms genom kollektivavtal. Lagen började gälla den 1 juni 2018.

Fackliga uppdrag ska ge rätt till a-kassa. Förtroendeuppdrag som ger en person laglig rätt att vara ledig från en anställning ska omfattas av arbetslöshetsförsäkringen.
Läs mer här och här

Studerande får mer pengar. För gymnasieelever höjs studiebidraget med 200 kronor till sammanlagt 1 250 kronor per studiemånad. För studenter vid högskola och universitet höjs bidragsdelen i studiemedlet med 296 kronor per månad vid heltidsstudier. Studiemedlens totalbelopp, inklusive både bidrag och studielån, blir efter höjningen cirka 11 300 kronor per studiemånad. Studiebidragets höjning gäller från den 1 mars 2018 och betalas ut retroaktivt efter den 1 juli 2018.

Dyrare privat sjukvård. Skattefriheten avskaffas för anställda som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Skattefrihet gäller dock fortfarande i vissa fall, bland annat när en anställd som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel.
Läs mer

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."