Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nya lagar för arbetslivet

Fackföreningsavgiften blir avdragsgill och antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskar från sju till sex. Det är två av de nya lagar som träder i kraft i sommar.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Colourbox

Bland alla nya lagar som blir verklighet, i allmänhet från juli, finns ett antal som på olika sätt berör arbetsmarknaden.

Fler arbetsplatsinspektioner. Polisen får större möjligheter att göra inspektioner på arbetsplatser för att kontrollera att det inte finns anställda utan rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Avgiften som arbetsgivaren tvingas att betala i sådant fall ska också höjas.

Tryggare premiepension. Premiepensionssystemet ska bli tryggare och mer hållbart. Bland annat införs krav på att pensionssparare själva ska skriva under vid fondbyte. Samtidigt förbjuds marknadsföring och försäljning på premiepensionsområdet via telefon.
Läs mer

Bättre skydd för studerande och egenföretagare. Även de som studerar på eftergymnasial nivå utan studiemedel får skydd för sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Den som startar ett aktiebolag ska få ett stärkt SGI-skydd under uppbyggnadsskedet. Den senare förändringen börjar gälla 1 augusti.
Läs mer

Ny lag om företagshemligheter. Den nya lagen tydliggör att kunskaper och färdigheter som en anställd fått vid normal yrkesutövning inte är företagshemligheter. Detsamma gäller information om något som utgör brott eller annat allvarligt missförhållande. Lagen innebär även bland annat att fler former av angrepp ska vara otillåtna, att sekretesskyddet i rättegångar blir starkare och att straffet för företagsspioneri skärps.
Läs mer

Billigare vara med i facket. Fackföreningsavgiften blir avdragsgill. 25 procent av årsavgiften får dras av i deklarationen.
Läs mer här och här

Färre karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen. I dag gäller att man måste ha varit arbetslös i minst sju dagar innan man kan få ersättning. Från juli gäller i stället sex dagar. Syftet är att öka den ekonomiska tryggheten för arbetslösa utan att för den skull minska drivkraften till att hitta nytt jobb.

Minimikrav i tjänstepensionen garanteras. Det kan till exempel handla om hur många år man måste ha jobbat för att ha rätt till tjänstepension. Det här är en anpassning till ett EU-direktiv med syftet att göra det lättare för arbetstagare att röra sig fritt mellan medlemsländerna. I Sverige gäller de nya reglerna tjänstepensioner som bestäms genom kollektivavtal. Lagen började gälla den 1 juni 2018.

Fackliga uppdrag ska ge rätt till a-kassa. Förtroendeuppdrag som ger en person laglig rätt att vara ledig från en anställning ska omfattas av arbetslöshetsförsäkringen.
Läs mer här och här

Studerande får mer pengar. För gymnasieelever höjs studiebidraget med 200 kronor till sammanlagt 1 250 kronor per studiemånad. För studenter vid högskola och universitet höjs bidragsdelen i studiemedlet med 296 kronor per månad vid heltidsstudier. Studiemedlens totalbelopp, inklusive både bidrag och studielån, blir efter höjningen cirka 11 300 kronor per studiemånad. Studiebidragets höjning gäller från den 1 mars 2018 och betalas ut retroaktivt efter den 1 juli 2018.

Dyrare privat sjukvård. Skattefriheten avskaffas för anställda som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Skattefrihet gäller dock fortfarande i vissa fall, bland annat när en anställd som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel.
Läs mer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.