Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Lex Britannia förhindrar social dumpning"

Vissa fackföreningar är oroliga att EG-domstolens prövning av Vaxholmsmålet sätter den svenska modellen med kollektivavtal på spel. Samtidigt har modellen starkt stöd från bland annat EU-kommissionen. TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär tror inte att lettiska Laval kommer att nå någon stor framgång i domstolen.
Publicerad
Utstationeringsdirektivet innebär att ett företag som tillfälligt utför arbete i ett annat EU-land måste respektera värdlandets minimivillkor. Svenskt Näringsliv menar att miniminivåerna är tak, vilket facken motsätter sig. I Sverige är alla ense om att det är arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, som råder över vilka regler som ska gälla för arbetsvillkor och löner.
- Stommen i den svenska modellen har blivit rejält naggad i kanten av den kampanj som Svenskt Näringsliv för närvarande driver, som bland annat tagit sig uttryck i sponsring av Laval i EG-domstolen, säger Ingemar Hamskär.
Han medger att Lex Britannia, ett tillägg till mbl, i vissa fall kan vara oförenlig med EG-rätten och diskriminera utländska tjänsteföretag och dess anställda. Men Hamskär anser inte att så är fallet i Vaxholmsmålet.
- Lex Britannia syftar till att allt arbete som utförs i Sverige ska utföras med minst lika löner och villkor för anställda på svenska och utländska företag. Lagstiftaren har gett facken verktyg för att förhindra social dumpning på svensk mark och garantera likabehandling, ytterst med hjälp av konfliktåtgärder.
Ingemar Hamskär anser att det finns utrymme för att utforma Lex Britannia annorlunda, för att slippa tvister liknande den i Vaxholm, om domstolen skulle anse lagen diskriminerande.
- Man skulle till exempel kunna utforma det så att det bättre avtalet för arbetstagarna alltid har företräde vid avtalskonkurrens, som de har i Danmark.
Men Ingemar Hamskär är trots allt tveksam till det, eftersom det inte är lätt att avgöra vad som är bäst.
I hans ögon handlar målet inte främst om huruvida Lex Britannia är förenlig med EG-rätten, utan om vad EU ska lägga sig i, och om unionen ska väga grundläggande sociala rättigheter mot företagens ekonomiska friheter. Tar till exempel reglerna i fördraget om fri rörlighet sikte på konfliktåtgärder vidtagna av fackföreningar, eller är de riktade mot medlemsstaterna? Hamskär lutar åt det senare, vilket skulle innebära att svenska Byggnads får rätt.
- Min prognos är att arbetstagarparterna kommer att vinna både i Laval- och Viking Linemålet. Man kan inte utesluta att någon mindre pekpinne skickas med till AD från EG-domstolen, men den svenska modellen kommer att bestå, säger han.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.