Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Lex Britannia förhindrar social dumpning"

Vissa fackföreningar är oroliga att EG-domstolens prövning av Vaxholmsmålet sätter den svenska modellen med kollektivavtal på spel. Samtidigt har modellen starkt stöd från bland annat EU-kommissionen. TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär tror inte att lettiska Laval kommer att nå någon stor framgång i domstolen.
Publicerad
Utstationeringsdirektivet innebär att ett företag som tillfälligt utför arbete i ett annat EU-land måste respektera värdlandets minimivillkor. Svenskt Näringsliv menar att miniminivåerna är tak, vilket facken motsätter sig. I Sverige är alla ense om att det är arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, som råder över vilka regler som ska gälla för arbetsvillkor och löner.
- Stommen i den svenska modellen har blivit rejält naggad i kanten av den kampanj som Svenskt Näringsliv för närvarande driver, som bland annat tagit sig uttryck i sponsring av Laval i EG-domstolen, säger Ingemar Hamskär.
Han medger att Lex Britannia, ett tillägg till mbl, i vissa fall kan vara oförenlig med EG-rätten och diskriminera utländska tjänsteföretag och dess anställda. Men Hamskär anser inte att så är fallet i Vaxholmsmålet.
- Lex Britannia syftar till att allt arbete som utförs i Sverige ska utföras med minst lika löner och villkor för anställda på svenska och utländska företag. Lagstiftaren har gett facken verktyg för att förhindra social dumpning på svensk mark och garantera likabehandling, ytterst med hjälp av konfliktåtgärder.
Ingemar Hamskär anser att det finns utrymme för att utforma Lex Britannia annorlunda, för att slippa tvister liknande den i Vaxholm, om domstolen skulle anse lagen diskriminerande.
- Man skulle till exempel kunna utforma det så att det bättre avtalet för arbetstagarna alltid har företräde vid avtalskonkurrens, som de har i Danmark.
Men Ingemar Hamskär är trots allt tveksam till det, eftersom det inte är lätt att avgöra vad som är bäst.
I hans ögon handlar målet inte främst om huruvida Lex Britannia är förenlig med EG-rätten, utan om vad EU ska lägga sig i, och om unionen ska väga grundläggande sociala rättigheter mot företagens ekonomiska friheter. Tar till exempel reglerna i fördraget om fri rörlighet sikte på konfliktåtgärder vidtagna av fackföreningar, eller är de riktade mot medlemsstaterna? Hamskär lutar åt det senare, vilket skulle innebära att svenska Byggnads får rätt.
- Min prognos är att arbetstagarparterna kommer att vinna både i Laval- och Viking Linemålet. Man kan inte utesluta att någon mindre pekpinne skickas med till AD från EG-domstolen, men den svenska modellen kommer att bestå, säger han.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.