Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Lex Britannia förhindrar social dumpning"

Vissa fackföreningar är oroliga att EG-domstolens prövning av Vaxholmsmålet sätter den svenska modellen med kollektivavtal på spel. Samtidigt har modellen starkt stöd från bland annat EU-kommissionen. TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär tror inte att lettiska Laval kommer att nå någon stor framgång i domstolen.
Publicerad
Utstationeringsdirektivet innebär att ett företag som tillfälligt utför arbete i ett annat EU-land måste respektera värdlandets minimivillkor. Svenskt Näringsliv menar att miniminivåerna är tak, vilket facken motsätter sig. I Sverige är alla ense om att det är arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, som råder över vilka regler som ska gälla för arbetsvillkor och löner.
- Stommen i den svenska modellen har blivit rejält naggad i kanten av den kampanj som Svenskt Näringsliv för närvarande driver, som bland annat tagit sig uttryck i sponsring av Laval i EG-domstolen, säger Ingemar Hamskär.
Han medger att Lex Britannia, ett tillägg till mbl, i vissa fall kan vara oförenlig med EG-rätten och diskriminera utländska tjänsteföretag och dess anställda. Men Hamskär anser inte att så är fallet i Vaxholmsmålet.
- Lex Britannia syftar till att allt arbete som utförs i Sverige ska utföras med minst lika löner och villkor för anställda på svenska och utländska företag. Lagstiftaren har gett facken verktyg för att förhindra social dumpning på svensk mark och garantera likabehandling, ytterst med hjälp av konfliktåtgärder.
Ingemar Hamskär anser att det finns utrymme för att utforma Lex Britannia annorlunda, för att slippa tvister liknande den i Vaxholm, om domstolen skulle anse lagen diskriminerande.
- Man skulle till exempel kunna utforma det så att det bättre avtalet för arbetstagarna alltid har företräde vid avtalskonkurrens, som de har i Danmark.
Men Ingemar Hamskär är trots allt tveksam till det, eftersom det inte är lätt att avgöra vad som är bäst.
I hans ögon handlar målet inte främst om huruvida Lex Britannia är förenlig med EG-rätten, utan om vad EU ska lägga sig i, och om unionen ska väga grundläggande sociala rättigheter mot företagens ekonomiska friheter. Tar till exempel reglerna i fördraget om fri rörlighet sikte på konfliktåtgärder vidtagna av fackföreningar, eller är de riktade mot medlemsstaterna? Hamskär lutar åt det senare, vilket skulle innebära att svenska Byggnads får rätt.
- Min prognos är att arbetstagarparterna kommer att vinna både i Laval- och Viking Linemålet. Man kan inte utesluta att någon mindre pekpinne skickas med till AD från EG-domstolen, men den svenska modellen kommer att bestå, säger han.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Chef får halv miljon – efter att ha fått sparken

En ekonomichef på ett byggbolag blev avskedad. På helt felaktiga grunder ansåg han och Unionen, som tog fallet till domstol. Nu är parterna överens om förlikning, som ger mannen 500 000 kronor.
Sandra Lund Publicerad 19 maj 2026, kl 06:02
En persons hand syns i bild, den signerar ett dokument
Den ekonomichef som blev avskedad får nu en halv miljon kronor efter en förlikning mellan fack och arbetsgivare. Foto: Jessica Gow/TT

Mannen hade knappt jobbat i ett halvår på bolaget, där han skulle ansvara bland annat för budgetering och affärsutveckling. Ett halvår senare ville bolaget köpa ut honom, men han vägrade.

Då inledde arbetsgivaren en process för att bli av med honom. Orsaken till det ska ha varit olika syn på vem som egentligen skrivit under en blankett, som skulle skickas in till ett fondbolag där vissa anställda hade sina pensionsförsäkringar. Bolaget anser att chefen förfalskat vd:ns namnteckning.

Får en halv miljon efter förlikning

Ekonomichefen och hans fackförbund Unionen menar att det inte stämmer, och att chefen saknade skäl att sparka honom. Därför stämde man bolaget till Arbetsdomstolen (AD), vilket Kollega tidigare berättat.

Unionen yrkade då på dryga 160 000 kronor för bland annat utebliven lön, tjänstepension och bilförmån. 

Samt ett allmänt skadestånd på 190 000 kronor.

Nu har parterna i stället kommit överens i en så kallad förlikning. Mannen får nu 500 000 kronor.