Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Lex Britannia förhindrar social dumpning"

Vissa fackföreningar är oroliga att EG-domstolens prövning av Vaxholmsmålet sätter den svenska modellen med kollektivavtal på spel. Samtidigt har modellen starkt stöd från bland annat EU-kommissionen. TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär tror inte att lettiska Laval kommer att nå någon stor framgång i domstolen.
Publicerad
Utstationeringsdirektivet innebär att ett företag som tillfälligt utför arbete i ett annat EU-land måste respektera värdlandets minimivillkor. Svenskt Näringsliv menar att miniminivåerna är tak, vilket facken motsätter sig. I Sverige är alla ense om att det är arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, som råder över vilka regler som ska gälla för arbetsvillkor och löner.
- Stommen i den svenska modellen har blivit rejält naggad i kanten av den kampanj som Svenskt Näringsliv för närvarande driver, som bland annat tagit sig uttryck i sponsring av Laval i EG-domstolen, säger Ingemar Hamskär.
Han medger att Lex Britannia, ett tillägg till mbl, i vissa fall kan vara oförenlig med EG-rätten och diskriminera utländska tjänsteföretag och dess anställda. Men Hamskär anser inte att så är fallet i Vaxholmsmålet.
- Lex Britannia syftar till att allt arbete som utförs i Sverige ska utföras med minst lika löner och villkor för anställda på svenska och utländska företag. Lagstiftaren har gett facken verktyg för att förhindra social dumpning på svensk mark och garantera likabehandling, ytterst med hjälp av konfliktåtgärder.
Ingemar Hamskär anser att det finns utrymme för att utforma Lex Britannia annorlunda, för att slippa tvister liknande den i Vaxholm, om domstolen skulle anse lagen diskriminerande.
- Man skulle till exempel kunna utforma det så att det bättre avtalet för arbetstagarna alltid har företräde vid avtalskonkurrens, som de har i Danmark.
Men Ingemar Hamskär är trots allt tveksam till det, eftersom det inte är lätt att avgöra vad som är bäst.
I hans ögon handlar målet inte främst om huruvida Lex Britannia är förenlig med EG-rätten, utan om vad EU ska lägga sig i, och om unionen ska väga grundläggande sociala rättigheter mot företagens ekonomiska friheter. Tar till exempel reglerna i fördraget om fri rörlighet sikte på konfliktåtgärder vidtagna av fackföreningar, eller är de riktade mot medlemsstaterna? Hamskär lutar åt det senare, vilket skulle innebära att svenska Byggnads får rätt.
- Min prognos är att arbetstagarparterna kommer att vinna både i Laval- och Viking Linemålet. Man kan inte utesluta att någon mindre pekpinne skickas med till AD från EG-domstolen, men den svenska modellen kommer att bestå, säger han.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.