Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Lex Britannia förhindrar social dumpning"

Vissa fackföreningar är oroliga att EG-domstolens prövning av Vaxholmsmålet sätter den svenska modellen med kollektivavtal på spel. Samtidigt har modellen starkt stöd från bland annat EU-kommissionen. TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär tror inte att lettiska Laval kommer att nå någon stor framgång i domstolen.
Publicerad
Utstationeringsdirektivet innebär att ett företag som tillfälligt utför arbete i ett annat EU-land måste respektera värdlandets minimivillkor. Svenskt Näringsliv menar att miniminivåerna är tak, vilket facken motsätter sig. I Sverige är alla ense om att det är arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, som råder över vilka regler som ska gälla för arbetsvillkor och löner.
- Stommen i den svenska modellen har blivit rejält naggad i kanten av den kampanj som Svenskt Näringsliv för närvarande driver, som bland annat tagit sig uttryck i sponsring av Laval i EG-domstolen, säger Ingemar Hamskär.
Han medger att Lex Britannia, ett tillägg till mbl, i vissa fall kan vara oförenlig med EG-rätten och diskriminera utländska tjänsteföretag och dess anställda. Men Hamskär anser inte att så är fallet i Vaxholmsmålet.
- Lex Britannia syftar till att allt arbete som utförs i Sverige ska utföras med minst lika löner och villkor för anställda på svenska och utländska företag. Lagstiftaren har gett facken verktyg för att förhindra social dumpning på svensk mark och garantera likabehandling, ytterst med hjälp av konfliktåtgärder.
Ingemar Hamskär anser att det finns utrymme för att utforma Lex Britannia annorlunda, för att slippa tvister liknande den i Vaxholm, om domstolen skulle anse lagen diskriminerande.
- Man skulle till exempel kunna utforma det så att det bättre avtalet för arbetstagarna alltid har företräde vid avtalskonkurrens, som de har i Danmark.
Men Ingemar Hamskär är trots allt tveksam till det, eftersom det inte är lätt att avgöra vad som är bäst.
I hans ögon handlar målet inte främst om huruvida Lex Britannia är förenlig med EG-rätten, utan om vad EU ska lägga sig i, och om unionen ska väga grundläggande sociala rättigheter mot företagens ekonomiska friheter. Tar till exempel reglerna i fördraget om fri rörlighet sikte på konfliktåtgärder vidtagna av fackföreningar, eller är de riktade mot medlemsstaterna? Hamskär lutar åt det senare, vilket skulle innebära att svenska Byggnads får rätt.
- Min prognos är att arbetstagarparterna kommer att vinna både i Laval- och Viking Linemålet. Man kan inte utesluta att någon mindre pekpinne skickas med till AD från EG-domstolen, men den svenska modellen kommer att bestå, säger han.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.