Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Lagrådet: OK till regeringens visstidsförslag

Efter EU-kommissionens hot om att stämma Sverige i EU-domstolen för att svensk lag inte nog motverkar missbruk av visstidsanställningar har regeringen föreslagit en skärpning av lagen. Nu har Lagrådet gett regeringens förslag ok.
Gabriella Westberg Publicerad
Jessica Gow/TT
Jessica Gow/TT

Förslaget gick på remiss i våras och flera instanser, bland annat TCO och Advokatsamfundet, kritiserade det då för att dels vara alltför krångligt, dels inte leva upp till kraven i EU:s visstidsdirektiv, som Kollega.se rapporterat om tidigare.

För några veckor sedan skickades förslaget vidare till Lagrådet, som nu lämnat förslaget utan erinran, det vill säga gett regeringen ok.

- Vi vet att TCO ville gå längre, men det gick inte Svenskt Näringsliv med på. Vi måste utforma förslag som går att få igenom, säger Natalie Sial, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Enligt Natalie Sial är oron över att skärpningen inte skulle vara tillräcklig för att leva upp till EU-direktivet sannolikt obefogad.

- Kritiken från EU-kommissionen var massiv, så man var tvungen att ta fram ett förslag som skulle motsvara kraven i direktivet. Och det upplever regeringen att man nu har gjort.

Det nya lagförslaget lämnades över till riksdagen i december och är tänkt att börja gälla från och med den 1 maj 2016.

Lagrådet

Lagrådet granskar och yttrar sig över lagförslag efter anmodan från regeringen eller ett riksdagsutskott. I rådet ingår domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Även andra lagfarna personer kan förordnas att ingå i Lagrådet.

Lagrådets granskning avser:

  1. hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,
  2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,
  3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,
  4. om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften,
  5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Lagrådet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.